Stenen låg först som golvsten i gamla Stenkvista kyrkas ingång och när kyrkan revs 1794 kom stenen att hamna "i jordbrynet med uppvänd inskrift". Den plockades upp trettio år senare och restes på sin nuvarande plats. Materialet är granit och stenen är 2,20 meter hög och en meter bred. Ornamentiken uppvisar en större ormslinga som i motivets nedre del är kopplad med en mindre runorm. Den mindre ligger likt en rak tvärbjälke med svans och huvud i samma position som stäv- och akterfigurerna på ett vikingaskepp. Båda ormarna är glosögda och har kluvna tungor. De är avbildade i fågelperspektiv.
Ovanför en stående runrad som liknar skeppets mast hänger en bastant torshammare som inger tyngd. Den är fastlänkad med ett iriskt koppel i runbandets övre del. Hammarens huvud påminner om ett bredsegel. Runstenens budskap ger en tydlig markering av en hednisk trosbekännelse. Tors hammare har fått ersätta det kristnakorset. Runstenar med förkristna drag är relativt ovanliga.
