Röda vinbär är ett samlingsnamn för trädgårdsvinbär (Ribes rubrum) och skogsvinbär (Ribes spicatum). Ibland har bägge dessa ansetts vara underarter av samma huvudart. Förvildade trädgårdsvinbär kan förekomma i samma områden som skogsvinbär. Detaljer är ofullständigt utredda, och utbredningskartorna enligt nedan skiljer ej mellan dessa tre.
Busken kan bli 1 till 2 m hög. Grenarna saknar taggar och barken är gråbrun.
De klara, röda och friskt syrliga bären är ca 5 mm i diameter, och hänger i små klasar.
Bladen slår ut senare än hos krusbäret, men röda vinbär och krusbär blommar ungefär samtidigt, i maj–juni.
Bladen är 3–5-flikade, spetstandade, mörkgröna och matta på ovansidan, ljusare och mjukhåriga på undersidan. (Förväxlingsarten måbär har däremot blad som är mindre spetsiga.)
Blommorna är plattare än krusbärets klocklika, mer som en liten djup tallrik. De är ganska små och enfärgat gulgröna eller rödaktiga i klasar.
Habitat
Vinbärsbuskar växer över nästan hela Sverige, och är med all säkerhet vilda från Jämtland och norrut. I övriga landet är det troligen en blandning av ursprungliga vilda former och förvildade odlade.
Utanför Sverige förekommer röda vinbär i stora delar av Europa och norra Asien samt även i Nordamerika, men är inte ursprunglig där.
Odlade röda vinbär har funnits i minst 300 år. De är korsningar mellan olika närbesläktade småarter med hemvist i olika delar av Europa.
Röda Holländska - härdig till och med zon 6 (mycket bördig, sur smak, idealisk för konservering)
Biotop
De vilda eller förvildade formerna förekommer mest som buskage på steniga ställen.
Användning
Bären kan användas till gelé, saft eller sylt. Syran gör att de blir hållbara och lämpliga att frysa in.
Medicinskt
Inom folkmedicinen har röda vinbär ansetts ha lösande, kylande, stillande och antiseptisk verkan. I äldre upplagor av svenska farmakopén fanns röda vinbär under namnet Baccaæ Ribis rubri.
Vita vinbär
Vita vinbär är en mutation av röda vinbär där det röda färgämnet saknas.