PROFILBARU.COM

Polhemspriset är ett pris som delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden och ha befunnits konkurrenskraftig. Den ska även vara uthålligt miljövänlig. Priset har fått sitt namn efter Christopher Polhem.

År 1876 bildades Polhemsfonden av Ingenjörföreningen, men förvaltningen av denna övergick 1890 till Svenska Teknologföreningen, efter att dessa organisationer sammanslagits. Svenska Teknologföreningen fusionerades 1974 med Civilingenjörsförbundet. Det slogs samman 2007 med Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer.

Fonden tillhör Sveriges Ingenjörer och avkastningen går till utdelandet av Polhemspriset.

Prisnomineringar görs av Sveriges näringsliv, tekniska högskolor och universitet samt av priskommittén.

Priset utgörs av en guldmedalj och en penningsumma på 250 000 kronor).^[1]

År	Polhemspriset Pristagare	Motivering
1878	Werner Cronquist	Om de eldfasta råämnena i Skånes kolförande formationer
1879	Otto Fahnehjelm	Om svenska kalkarters och lerors användbarhet till beredning av Portlandcement och hydraulisk kalk
1881	Elis Bedoire	Bidrag till utredning av förhållanden vid turbiner och av villkoren för god effekt
1882	Carl Ångström	Om tryckturbiner
1895	Ernst Danielson	Grafisk teori för beräkning av induktiva flerfasmotorer
1895	Johan Gustaf Richert	Om kloakledningarnas dimensioner och lutningsförhållanden
1900	Martin Ekenberg	Undersökningar och experiment för att utröna möjligheten av en mekanisk fiskrensning
1900	Johan August Brinell	Sätt att bestämma kroppars hårdhet
1904	Carl Lundgren	Grafisk metod för beräkning av rörledningar och kanaler
1904	Sigurd Nauckhoff	Bidrag till kännedom om nitroglycerinens och de nitroglycerinhaltiga sprängämnenas frysningsförhållanden
1911	Richard Ekwall	Om järnbetongkonstruktioners beräkning
1921	Franz Ragnar Berwald och Bo Hellström	Bidrag till beräkningar av vissa betongkonstruktioner
1925	Baltzar von Platen och Carl Munters	Om alstring av kyla, undersökningar som ledde till Electrolux absorptionskylskåp
1930	Erik Öman och Elis Göth	Luft-Ånga, teoretisk studie
1930	Mauritz Vos och Håkan Sterky	Användande av elektronrör för frekvensmultiplicering
1936	Walter Kjellman	Om jordarters deformationsegenskaper
1936	Lennart Forsén	Om de kemiska reaktionerna vid cements hårdnande
1940	Waloddi Weibull	A statistical theory of the strength of materials
1945	Conny Palm	Intensitätsschwankungen im Fernsprechverkehr, metod för statistisk beräkning av telefonnäts tillgänglighet
1945	Olof Rydbeck	On the propagation of radio waves
1950	Hannes Alfvén	On trochoidal beams and their use in electronic tubes
1950	Karl-Henrik Gustavson	En samling forskningsarbeten om hudproteinets reaktioner
1955	Gunnar Pleijel	The computation of natural radiation in architecture and town planning
1955	Georg Drougge	A method for the continuous variation of the Mach number in a supersonic tunnel
1960	Ragnar Lundholm	Overvoltage in a direct lightning stroke to a transmission tower
	Joel Lindberg (1919-1996)	Wool fabrics as garment construction materials
	Nils Hast	The measurement of rock pressure in mines
1969	Bertil Stålhane	Pionjärarbete inom området tekniska halvledarkomponenter
1974	Per-Anders Persson	Utvecklingen av Nonel, tändsystem för sprängmedel
1974	Sigvard Strandh	Omfattande insatser avseende allmän teknikhistoria
1979	Bengt Gunnar Magnusson	Telefonstationssystemet AXE
1980	Georg Vogl	Forskning och uppbyggnad av teknisk optik och optisk industri
1981	Sven Brohult	Forskning och utveckling inom biokemi
1982	Torkel Wallmark	Forskning inom området fasta tillståndets elektronik
1983	Ove Pettersson	Forskning inom byggnadstekniskt brandskydd
1984	Arne Berglie och Hadar Lidén	Halvt nedsänkbara offshoreplattformar
1985	Kåre Hannerz	Secure-reaktorn
1986	Sven Benktander och Sture Åsberg	Utveckling av hjullagerenhet
1987	Ove Fernö	Nicorette rökavvänjningsmedel
1988	Lennart Gustavsson och Leif Lindau	Filtra-MVSS, skyddssystem för kärnkraftsreaktorer
1989	Olle Siwersson	Sicon-bulktransportband
1990	Harry Frank	Tyristorstyrd shuntkompensering
1991	Karl Dunkers	Effektivisering av vattenreningsteknik
1992	Per Siversson	Ficktelefon med inbyggd batteriåterladdning och digital dataterminal
1993	Claes Ericsson	Mätsystem för bestämning av borrhåls sträckning och position
1994	Mikael Karlsson och Martin Gren	Skrivarkommunikation och process för nätverk
1995	Håkan Lans	Färggrafik och transponder för positioneringssystem (GPS)
1997	Hans Hellsten	CARABAS, radarteknologiskt system
1999	Gunnar Asplund	HVDC Light, totalt nytt koncept för elektrisk transmission
2001	Mats Leijon	Powerformer, högspänningsgenerator
2003	Ove Öhman	Innovationer till bioteknik och DVD
2005	Lars Ingvarsson	Rullformad plåtprofil för koniska tak
2007	Karl-Gustaf Derman	En serie innovationer inom marin, maskin- och byggnadsteknik
2009	Laila Ohlgren	Idén att lagra telefonnumret i mobilen vilket effektiviserade uppkopplingen
2011	Georgios Psaros	Innovationer inom sjukvård
2013	Petra Wadström^[2]	Vattenrenaren Solvatten
2014	Hans Björklund^[3]	Smarta elnät
2015	John Elvesjö och Mårten Skogö	Tobii Eyetracker, som hjälper människor med funktionsnedsättningar att använda datorer genom ögonstyrning.
2016	Lennart Lindblad	Grundare av Autoliv
2017	Daniel Stenberg	Skapare av cURL
2018	Lars Stigsson och Valeri Naydenov	För förnybar diesel från tallolja
2019	Peter Halldin, Hans von Holst och Svein Kleiven	MIPS (Multi-directional Impact Protection System) är hjälmlösningen som imiterar hjärnans eget skyddssystem och reducerar risken för hjärnskador.^[4]
2020	Ludvig Strigeus	Programvara bakom Spotify, med motiveringen ”Han har flyttat fram gränserna för mjukvara”^[5]
2021	Rickard Öste och Angeliki Triantafyllou	För deras jobb och innovationer kring havrebaserade produkter ^[6]
2022	Staffan Gestrelius	För sin framgångsrika och visuella mjukvara Qlikview som kombinerar data från många källor.^[7]
2023	Christopher Ahlberg och Staffan Truvé	För sitt analysverktyg som i realtid kan identifiera cyberattacker, oroligheter och potentiella terrordåd med enbart öppna informationskällor.^[8]
2024	Jakob och Stina Ehrensvärd	För enkel och säker inloggning med sin hårdvara YubiKey.^[9]

Lilla Polhemspriset tilldelas den student eller de studenter vid svenskt universitet eller svensk teknisk högskola som under det gångna kalenderåret presterat ett examensarbete av hög kvalitet. Det är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen.^[10] Examensarbetena bedöms efter deras ingenjörsmässighet och vetenskapliga nivå, men också efter hur de är presenterade. Sveriges tekniska högskolor och universitet nominerar pristagare, och en priskommitté utser vinnaren.^[11]

År	Lilla Polhemspriset Pristagare	Motivering
2014	Christian Bremer och Erik Olhson	Utveckling av rullstol med stel ram för utvecklingsländer
2015	Fredrik Brosser och Emil Milh	FPGA: Field Programmable Gate Array
2016	Hiroki Yasuga	Utveckling av nytt substrat för lateral flödesimmunanalys
2017	Albin Nilsson	Visade att karbonatiserad aska är relativt enkel att granulera med enkla metoder
2018	Fredrik Präntare	Innovation inom artificiell intelligens applicerad på strategispel
2019	Karl Fredrik Erliksson och Richard Bai	Arbete inom rörelseplanering för små fordon
2020	Richard Hedlund	Design av en signalmottagare för detektering av lavintransceivers^[12]
2021	Daniel Nilsson	Ett nytt system som förbättrar redan kända tekniker för optiska pincetter^[13]
2022	Tim Yngesjö	Teknik för hur tvådimensionella satellitkartor kan göras tredimensionella.^[14]
2023	Jonathan Södergren	Med hjälp av bananflugor utforma bättre metoder att bekämpa Alzheimer. ^[15]
2024	Kaiyang Zeng	Utvecklat en ny metod för att snabbare diagnosticera sepsis, mer känt som blodförgiftning.^[16]

Wimanska priset tilldelas den student eller de studenter vid svensk teknisk högskola som under det gångna kalenderåret presterat ett examensarbete av hög kvalitet. Det är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Examensarbetena bedöms efter deras ingenjörsmässighet och vetenskapliga nivå, men också efter hur de är presenterade. Sveriges tekniska högskolor och universitet nominerar pristagare, och en priskommitté utser vinnaren.^[17]


År	Wimanska prisets pristagare	Motivering
2020	Lisa Medbo och Fredrik Olsson	Koncept för nästa generations teleskophandtag för resväskor.^[1]
2021	Oscar Thörn	Utvecklingsarbete av en AI-styrd trummaskin. ^[18]
2022	Hannes Olsson och Martin Larsson	Sätt att optimera komponenter som behövs vid svarvning.^[19]
2023	Fredrik Strand och Jonathan Karlsson	Med datorseende och maskininlärning göra arbetsplatser säkrare.^[20]
2024	Jessica Lindström	Introducerat en metod och en algoritm för att identifiera så kallade lagerströmmar. ^[21]