Planta syftar vanligtvis på en individuell växt som planterats,[1] ofta en perenn. För att räknas som planta bör växten ha skjutit ett skott över jordytan, men vara långtifrån[1] fullvuxen.
Även mossor och större alger kan ibland omnämnas som plantor.[2]
Etymologi, andra betydelser
Ordet planta kommer från latinetsplanta med samma betydelse; ordet kan där även syfta på 'ympkvist'. Ordet är en avledningen till verbet plantare ('odla'), vilket i sin tur är besläktat med planus ('jämn'; se plan). Ordet har funnits i svenska språket sedan fornsvensk tid.[3]
I överförd betydelse kan även unga och utvecklingsbara personer benämnas "plantor".[3]Planta är även en äldre synonym till verbetplantera.[4]
