Pehr Elvius

Pehr Elvius
Född	augusti 1710[1] Uppsala, Sverige
Död	27 september 1749[1] Husby-Sjutolfts församling[1], Sverige
Sysselsättning	Matematiker
Föräldrar	Petrus Elvius[1]
Släktingar	Anna Maria Elvia (syskon)
Redigera Wikidata

Pehr Elvius (även Per Elvius d.y.) född i augusti 1710 i Uppsala, död 27 september 1749 på Ekolsund, var en svensk matematiker.^[2]

Pehr Elvius var son till professor Petrus Elvius och Anna Maria Spole, dotter till professor Anders Spole och Martha Lindelia, och via sin morfar avlägset släkt med Carl von Linné. Han föddes in i Uppsalas akademiska värld, och intresserade sig i unga år för matematiken. Han fick sin första undervisning av sin kusin Anders Celsius, och därpå av Samuel Klingenstierna och Christoffer Polhem. År 1743 fick han i statligt uppdrag att utforska och dokumentera vattenresurserna i södra Sverige.

Strax efter Kungliga Vetenskapsakademiens grundande 1739 blev han invald som en av dess ledamöter, med ledamotsnummer 28, och blev 1744 dess sekreterare.^[3] Han blev den förste av akademiens sekreterare att ägna sig åt denna syssla på heltid.^[4] Elvius var den som genomdrev Vetenskapsakademiens beslut att låta uppföra ett eget observatorium åren 1748-1753. han meddelade flera rön och upptäckter till akademien.

Elvius avled i unga år efter en resa han företog med Hårleman till Trollhättan. Han var ogift.

Bibliografi

• Om horizontela wäderqwarns-wingar eller segel. [Stockholm]. 1740. Libris 2632185 
• Geometriskt theorem demonstrerat. [Stockholm]. 1741. Libris 2632199 
• Sätt at mäta watnets hastighet. [Stockholm]. 1741. Libris 2632190 
• Mathematisk tractat, om effecter af vatn-drifter, efter brukliga vatn-värks art och lag författad af Pehr Elvius ... Utgifven af kongl. vetenskaps academien. Stockholm. 1742. Libris 2413510 
• Om en upfordrings kran som blef brukad til byggnaden af et gråstens hus, inrättad. [Stockholm]. 1742. Libris 2632207 
• Om kedje figurer, så väl rät- som krok-liniska, de förre såsom de tjänligaste för brutna tak, Combles brisés eller a la Mansared, äfven son de sednare äro de tjänligaste för hvalf. [Stockholm]. 1743. Libris 2632209 
• Theorem angående rörelser utföre stupade planer i anseende til friction eller det förhinder som förorsakas af gnidning demonstrerat. [Stockholm]. 1743. Libris 2632191 
• Theorien om vatten-drifter jämförd med försök. [Stockholm]. 1743. Libris 2632213 
• Förteckning uppå barnens årliga antal som äro födde uti U. ... stad under de sist förflutne 50 åren... [Stockholm]. 1744. Libris 2632206 
• Rön vid trampkvarnar. Stockholm. 1744. Libris 2632341 
• Historien om mathematiska vetenskaper, förestäld uti et tal af kongl. vetenskaps academiens secreterare Pehr Elvius, då han började sina offenteliga föreläsningar öfver mathematiquen och naturkunnigheten, uti auditorio illustri på riddarehuset d. 10 septemb. 1746. På kongl. vetenskaps academiens befalning. Stockholm: (Salvius. 1746. Libris 22694491. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2411399 
• Anmärkningar vid brutne tak, inrättade uppå hr.öfverintendentens Hårlemans sätt, såsom en tilläggning til det som infördes om kedje-figurer uti 1743 års Handlingar. [Stockholm]. 1747. Libris 2632182 
• Om electriciteten. [Stockholm]. 1747. Libris 2632184 
• Om mechanismen uti skeppens fart, och den underrättelse man deraf hafver hämtat för skeppens byggnad och styrande. [Stockholm]. 1747. Libris 2632187 
• Om ändringar i magnetsnålens missvisning. [Stockholm]. 1747. Libris 2632189 
• Undersökning angående egenskaperne af et nytt häftyg, som h.skepsbyggmästaren Sheldon påfunnit och kallar lyfthvals. [Stockholm]. 1747. Libris 2632214 
• Undersökning huru vida jämnvigts-punctens belägenhet kan giöra et skepp lättare eller svårare at segla snedt för vinden. [Stockholm]. 1747. Libris 2632215 
• Belägenheten af Götheborg igenom astronomiska observationer. Stockholm. 1748. Libris dsnfb781bc9chg3q. http://hdl.handle.net/2077/69150 
• Förslag til svenske skriv-lagen. Stockholm. 1748. Libris 2054147 
• Om krokuga linier i gemen och om trajectorier i synnerhet. [Stockholm]. 1748. Libris 2632202 
• Om theorien af Jupiters månars gång. [Stockholm]. 1748. Libris 2632210 
• Om vatnets utdunstning. [Stockholm]. 1748. Libris 2632188 
• Om geographien. Vetenskapernas historia. [Stockholm]. 1749. Libris 2632208 
• Om luftens tryckning och om barometern. [Stockholm]. 1749. Libris 2632186 
• Dag-bok. Stockholm. 1751-1752. Libris r4qgm46jptj05tnd. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ElviusPdy/titlar/DagBok/sida/1/faksimil 

Källor

• Georg Gezelius, Försök til et biographiskt Lexicon öfver Namnkunnige och lärde

Noter

1. ^ [ ] Pehr d.y. Elvius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16047, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Elvius, Per i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
3. Dahlgren Erik Wilhelm, red (1915). Kungl. svenska vetenskapsakademien: personförteckningar 1739-1915. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 38. Libris 8198774 
4. Vetenskapsakademien: Historia i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Pehr Elvius.
  Bilder & media