Otto Klemperer

Otto Klemperer
Född	14 maj 1885[1][2][3] Wrocław[4]
Död	6 juli 1973[5][6][7] (88 år) Zürich[8]
Begravd	Friedhof Oberer Friesenberg[9]
Medborgare i	Tyskland och Israel
Utbildad vid	Universität der Künste Dr. Hoch’s Konservatorium Klindworth-Scharwenka-konservatoriet Sternkonservatoriet
Sysselsättning	Dirigent, kompositör
Maka	Johanna Geisler (g. 1919–1956)
Barn	Werner Klemperer (f. 1920) Lotte Klemperer (f. 1923)
Släktingar	Georg Klemperer Victor Klemperer
Utmärkelser
Goethemedaljen för konst och vetenskap (1933) Pour le Mérite för vetenskap och konst Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna Pour le Mérite
Redigera Wikidata

Otto Klemperer, född 14 maj 1885 i Breslau i Tyskland (nuvarande Wrocław i Polen), död 6 juli 1973 i Zürich i Schweiz, var en tysk dirigent och operadirektör.

Biografi

Klemperer blev amerikansk medborgare 1937 och israelisk medborgare 1970. Han studerade för Hans Pfitzner i Berlin. Under mellankrigsåren var han direktör och konstnärlig ledare för Krolloperan i Berlin och lät uppföra nya och då kontroversiella verk som Igor Stravinskijs Oedipus Rex och Paul Hindemiths Cardillac. Efter Krolloperans stängning 1931 och nazisternas maktövertagande 1933 emigrerade han till USA där han ledde Los Angeles Philharmonic. Efter en längre sjukdom återvände han till Europa för att bli chef för Budapest Opera (1947-1950), och därefter koncentrerade han sin verksamhet till London Philharmonia Orchestra - från 1955 var han orkesterns ledare.

Klemperer gästade Stockholm vid fyra tillfällen under åren 1946–1965, då han dirigerade Stockholms Filharmoniska Orkester (numera Kungliga Filharmonikerna).

Otto Klemperer räknas till de allra största dirigenterna. Hans inspelning av Beethovens samtliga symfonier för EMI samt samme tonsättares opera Fidelio har blivit milstolpar i en ytterst omfattande skivproduktion.

Noter

1. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Otto-Klemperertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. SNAC, SNAC Ark-ID: w6bg30q9, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Find a Grave, Find A Grave-ID: 20990349, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
5. Internet Movie Database, IMDb-ID: nm1195139co0047972, läst: 17 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
6. Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00357680030866.^{[källa från Wikidata]}
7. Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 80038.^{[källa från Wikidata]}
8. Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
9. Norbert Loacker & Christoph Hänsli, Wo Zürich zur Ruhe kommt: Die Friedhöfe der Stadt Zürich, Orell Füssli, 1998, s. 288, ISBN 3-280-02809-4.^{[källa från Wikidata]}