Ormfiskartade fiskar

Ormfiskartade fiskar
Spectrunculus grandis
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Överklass	Benfiskar Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning	Ormfiskartade fiskar Ophidiiformes
Vetenskapligt namn
§ Ophidiiformes
Auktor	Berg, 1937
Familjer
Se text
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Ormfiskartade fiskar (Ophidiiformes) är en ordning i klassen strålfeniga fiskar. Ordningen utgör systergruppen till de torskartade fiskarna (Gadiformes). De äldsta kända fossilen av ordningen finns från Miocen.

Utseende

De minsta arterna hittas i släktet Microbrotula med en längd av cirka 3,8 cm och de största arterna tillhör släktet Genypterus med en längd upp till 200 cm. Som namnet antyder är ormfiskartade fiskar ofta långsträckta. Flera arter har en eller två längsgående mörka strimmor samt flera tvärstreck och några arter är enfärgade eller färglös. Hos dessa fiskar förekommer en liten stjärtfena som ibland är en enda pinne. Den bildar ingen gaffel och ibland når ryggfenan eller analfenan fram till stjärtfenan och de kan tolkas som en enda fena.^[1]

Utbredning

Ormfiskartade fiskar lever i nästan alla havsområden med undantag av Arktiska oceanens centrum och havet närmast Antarktis. De flesta medlemmarna hittas däremot i tropiska och subtropiska områden. Några medlemmar av släktena Lucifuga och Ogilbia förekommer i sötvatten i grottor eller i doliner.^[1]

Ekologi

Några arter lever i sjögurkor, musslor och andra ryggradslösa havsdjur. De flesta arter gömmer sig däremot i håligheter på havets botten, i bergssprickor eller i koraller. Ofta simmar de baklänges för att gömma sig.^[1]

Flera ormfiskartade fiskar kan med hjälp av simblåsan, de främre ryggkotorna och omkringliggande muskler framkalla ljud som troligen används under fortplantningen.^[1]

Födan utgörs av olika mindre havslevande djur. Några arter som vistas nästan hela livet i ryggradslösa djur äter värdens kroppsdelar. Ormfiskartade fiskar blir själv byten åt större brosk- och benfiskar. Exemplar som vistas i grunda vatten fångas av vadarfåglar.^[1]

Inom ordningen förekommer arter som lägger ägg och arter som föder levande ungar. Hos äggläggande arter simmar rommen ofta flera dagar på havsytan. Larverna kan vandra långa sträckor för att nå gynnsamma regioner. Antagligen kan de fördröja metamorfosen tills de når fram. Även utan fördröjning sker metamorfosen långsam.^[1]

Speciellt är nålfiskarnas larver som har en lång antenn (vexillifer) med många förgreningar vid huvudet som troligen är ett känselorgan.^[1]

Till ordningen räknas även en larv från havet kring Sydafrika med oklart tillhörighet till en art. Den har en lång utskjutande del som påminner om medusornas tentakler. Larven har sin mage i tentakeln.^[1]

Systematik

I ordningen finns fem familjer fördelade på två överfamiljer:

• Bythitoidei
  • Aphyonidae
  • Bythitidae
  • Parabrotulidae
• Ophidioidei
  • Carapidae
  • Ophidiidae

Referenser

1. ^ [ ] Thoney et al. (2013). ”Ophidiiformes”. Grzimek's Animal Life Encyclopedia. "Fishes - 2". Gale-Thomson Group. sid. 15-19 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ormfiskartade fiskar.
  Bilder & media