Olof Algot Burman, född 16 februari 1915 i Hietaniemi församling i Norrbottens län, död 8 februari 1987 i Adelsö församling i Stockholms län,[1][2] var en svensk anstaltschef och nykterhetsman samt den förste förbundsordföranden i IOGT-NTO 1970–1973. Under sitt yrkesliv verkade han som tjänsteman – ofta i ledande ställning – inom den svenska alkoholistvården. Burman var 1974 ledamot av riksdagens alkoholpolitiska utredning.
Biografi
Olof Burman föddes i Koivukylä och var son till prokuristen Axel Burman samt sonsons son till prosten Erik Burman. Han avlade studentexamen 1938[3] och påbörjade 1939 studier vid Uppsala universitet.[2]
Verksamhet inom alhoholistvården
1945 blev Burman direktörsassistent vid den statliga alkoholistanstalten Venngarn.[2] Burman var ombudsman för länsnykterhetsnämnden i Skaraborgs län 1947 och var då hemmahörande i Mariestad.[4] 1949 blev han direktör för Svartsjöanstalten och fyra år senare dito för Stockholms stads nykterhetsnämnd,[2] en tjänst han stannade på mer än ett decennium.[5][6] År 1955 avskaffades motboken. Detta ledde till att alkolholskadorna ökade och att den statliga missbrukarvården började byggas ut. Burman tyckte att platsbristen på de statliga anstalterna var ett problem.[7]
Han ansåg att det var möjligt att bota kroniska alkoholmissbrukare med lämpliga terapeutiska medel.[7]
Engagemang i nykterhetsrörelsen och ledamotskap i alkoholutredning
Åren 1962–1970 var Olof Burman ledamot i Stockholms stads nykterhetsnämnd och åren 1971–1973 var han kanslichef för IOGT-NTO i Stockholm. Även i övrigt var Burman aktiv inom den svenska godtemplarerörelsen. 1965–1970 hade han posten som överstetemplare i IOGT. Han var med i utredningen om den planerade sammanslagningen mellan IOGT och NTO.[8] Vid sammanslagningen 1970 blev han förste ordförande i IOGT-NTO och han var organisationens ordförande fram till 1973.
Burman var ledamot i riksdagens alkoholutredning 1974,[9] där han önskade en 20-procentig minskning av alkoholkonsumtionen i Sverige fram till 1985.[10]
Bibliografi (urval)
- Burman, Olof: "Stockholm och nykterheten". artikel i Sociala meddelanden, år 1958, Nr1-Nr 6, sid 27ff.
- Burman, Olof: "Nykterhetsläget i dagens Sverige", artikel i Blå boken 1962[11]
- Burman, Olof: Vad är det för fel på mellanölet, Mölnlycke 1974[12]
- Burman, Olof: Vår framtida alkoholpolitik – betänkande i sammandrag, Sober förlag 1974
- Burman, Olof: IOGT-NTO 100 år, Sober förlag 1979
- Burman, Olof: Tankar som blev verklighet Sober förlag 1993
Referenser
- ^ Sveriges dödbok 1901-2013, (Version 6.0) Sveriges släktforskarförbund (2014) ISBN 9187676648
- ^ [a b c d] Olof Burman i Vem är det 1985
- ^ 'Vem är vem https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0246.html
- ^ Sociala meddelanden, årgång 1947, sid. 118 scb.se. Läst 27 december 2016.
- ^ "STOCKHOLM OCH NYKTERHETEN". sid 17ff i Sociala meddelanden, 1958 / scb.se. Läst 27 december 2016.
- ^ "Föreningen yngre jurister vid Svea hovrätt". SvJT 1959, s. 218. Läst 27 december 2016.
- ^ [a b] Edman, Johan (2004): "Torken. Tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige 1940-1981.", s. 140, 240 Stockholms universitet. Läst 27 december 2016.
- ^ Ekeroth, Eva (2015-10-08): "Den krångliga namnfrågan". Arkiverad 28 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. accentmagasin.se. Läst 27 december 2016.
- ^ "Böcker om alkohol, narkotika, läkemedel och sniffningsmedel". Arkiverad 28 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. hb.se / Bibliotekshögskolan 1978. Läst 27 december 2016.
- ^ "Riksdagens protokoll 1975/76:61". riksdagen.se. Läst 27 december 2016.
- ^ "Kommentarer till innehållsöversikterna 1925-1949 och 1950-1976". docplayer.se. Läst 27 december 2016.
- ^ "IOGT-NTO: Älvsborgs distrikt av IOGT-NTO". Arkiverad 28 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. arkivinformation.se. Läst 27 december 2016.
