Eftersom Nordisk Kryssare inte är en entypsbåt skiljer sig de olika konstruktionerna något, men begränsningar i regeln gör att dessa skillnader är relativt små. Typiska mått är 10,70 m LÖA och 2,10 m bred, med ett djupgående på 1,45 m. De tidiga kontruktionerna är ofta något smalare, framförallt i ändskeppet.
Segelarean på omkring 30 m2 räknas i krysstället, det vill säga den sammanlagda ytan av storseglet och 85% av förtriangeln. Storseglets förlik mäts från 0,8 meter över däck. Förtriangelns höjd mäts från däck längs förkanten av masten.
Tillåtna träslag i skrovet är mahogny och furu. Rundhult ska vara av furu, gran eller oregonpine. Kölen ska vara av järn.
Siffrorna 5½ i klassbeteckningen kommer från mätningsformelns kvot, som ska bli 5,5.
Regelns mätningsformel
Mätningsformel
där L är den mätta längden i meter och S är segelarean i kvadratmeter.
Längden L är summan av tre mått:
MVL (mätvattenlinjen) är fartygets längd mätt på en höjd av 9 cm över konstruktionsvattenlinjen (KVL). MVL får ej överskrida 7,60 meter. Om likväl oavsiktligt så skulle inträffa, multipliceras överskottet med 3 och adderas till MVL. Om MVL mäter mindre än 7,30 meter, skrivs det oförändrat 7,30.
GDF är den förliga girthdifferensen mätt i tvärsektion vid MVL:s förliga ändpunkt och är omfånget från överkant däck till överkant däck minskat med 2 ggr den vertikala sidohöjden av samma sektion.
GDA är den akterliga girthdifferensen mätes på samma sätt vid MVL:s akterliga ändpunkt. Minimum siffror i formeln för GDF är 25 % och för GDA 110 % av respektive sektioners dubbla sidohöjder.
Den totala längden (LÖA), får ej överskrida 1,42 ggr MVL.
Bredden mätes i en tvärsektion på avståndet 55 % av MVL från dess förliga ändpunkt och skall, där sektionen är bredast, vara minst 2,08 meter, och där sektionen skär KVL-planet, minst 1,92 meter.
