Mary-Claire King

Mary-Claire King
Mary-Claire King, 2016.
Född	27 februari 1946[1] (78 år) Wilmette, USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	University of California, San Francisco, postdoktoral, 1976[2] University of California, Berkeley, filosofie doktor, 1972[2] Carleton College, filosofie kandidat, 1966[2]
Sysselsättning	Biolog, människorättsförsvarare, genetiker, universitetslärare
Arbetsgivare	University of California, Berkeley University of Washington (1995–)[3]
Utmärkelser
AACR-G.H.A. Clowes Award for Outstanding Basic Cancer Research (1994)[4] Komen Brinker Award for Scientific Distinction (1999)[5] Marion Spencer Fay Award (2004)[6] Gruber-priset i genetik (2004)[7] Weizmann Women & Science Award (2006)[8] Dr A.H. Heinekenpriset för medicin (2006)[9] Pearl Meister Greengard-priset (2010)[10] Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset (2013)[11] Albert Lasker Special Achievement Award (2014)[12] National Medal of Science (2014)[13] Dan David-priset (2018)[14] Shawpriset i medicin (2018)[15] Benjamin Franklin-medaljen (APS) (2018)[16] Mendel Medal (2018)[17] Prins Mahidol-priset (2018) Shawpriset i medicin (2018) William Allan-priset (2020)[18] Gairdner Foundation International Award (2021) Clarivate Citation Laureates (2022)[19]
Webbplats	depts.washington.edu/kingweb/
Redigera Wikidata

Mary-Claire King, född 27 februari 1946 i Illinois, är en amerikansk biolog. Hennes forskning har kartlagt den ärftliga bröstcancergenen BRCA1.^[20][21] Hon studerar mänsklig genetik och är särskilt intresserad av genetisk heterogenitet och komplexa egenskaper.^[22]

Förutom sitt arbete när det gäller att identifiera bröstcancergener, är King också känd för att visa att människor och schimpanser är 99% genetiskt identiska^[23] och för att tillämpa genomisk sekvensering för att identifiera offer för brott mot mänskliga rättigheter.^[24] 1984 började hon arbeta med att identifiera barn som hade stulits från sina familjer och adopterats illegalt under militärdiktaturen i Argentina under Smutsiga kriget (1976–1983).^[25]

Hon har mottagit många utmärkelser, bland annat Laskerpriset och National Medal of Science. Tidningen Discover utnämnde 2002 King som en av de 50 viktigaste kvinnorna inom vetenskapen.^[26]

Källor

1. SNAC, SNAC Ark-ID: w6sc9qq8, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] ORCID-id: 0000-0001-9426-1743, läst: 2 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
3. ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
4. läs online, www.aacr.org .^{[källa från Wikidata]}
5. läs online, ww5.komen.org , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
6. läs online, drexel.edu .^{[källa från Wikidata]}
7. läs online, gruber.yale.edu , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
8. läs online, www.weizmann.ac.il , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
9. läs online, knaw.nl , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
10. läs online, www.rockefeller.edu , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
11. läs online, www.uni-frankfurt.de , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
12. läs online, www.laskerfoundation.org , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
13. The President's National Medal of Science: Recipient Details (på engelska), National Science Foundation, läs online, läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
14. läs online, www.dandavidprize.org , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
15. läs online, www.shawprize.org , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
16. läs online, www.amphilsoc.org , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
17. läs online, www.genetics.org.uk , läst: 27 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
18. läs online, www.ashg.org .^{[källa från Wikidata]}
19. läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
20. ”Amina Manzoor: Deras forskning har hjälpt många tusen patienter att leva ett mer normalt liv”. DN.SE. 6 oktober 2019. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amina-manzoor-deras-forskning-har-hjalpt-manga-tusen-patienter-att-leva-ett-mer-normalt-liv/. Läst 7 oktober 2019. 
21. ”Nine Nobel Prize Predictions for 2019” (på engelska). Inside Science. 2 oktober 2019. https://www.insidescience.org/news/nine-nobel-prize-predictions-2019. Läst 7 oktober 2019. 
22. ”UW Genome Sciences: Mary-Claire King”. www.gs.washington.edu. https://www.gs.washington.edu/faculty/king.htm. Läst 11 september 2022. 
23. King, Mary-Claire; Wilson, A. C. (1975). ”Evolution at Two Levels in Humans and Chimpanzees”. Science 188 (4184): sid. 107–116. ISSN 0036-8075. https://www.jstor.org/stable/1739875. Läst 11 september 2022. 
24. Dreifus, Claudia (9 februari 2015). ”A Never-Ending Genetic Quest” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/02/10/science/mary-claire-kings-pioneering-gene-work-from-breast-cancer-to-human-rights.html. Läst 11 september 2022. 
25. Angier, Natalie (27 april 1993). ”SCIENTIST AT WORK: Mary-Claire King; Quest for Genes and Lost Children” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1993/04/27/science/scientist-at-work-mary-claire-king-quest-for-genes-and-lost-children.html. Läst 11 september 2022. 
26. Svitil, Kathy A (1 november 2002). ”The 50 Most Important Women in Science” (på engelska). Discover Magazine. https://www.discovermagazine.com/the-sciences/the-50-most-important-women-in-science. Läst 11 september 2022.