O'Meara var en produktiv spelare på den amerikanska PGA-touren och över hela världen från mitten av 1980-talet till slutet av 1990-talet. Han har vunnit 16 tävlingar på PGA-touren med den första 1984 i Greater Milwaukee Open men det dröjde tills han var 41 år innan han vann sin första majortävling. I en sen avslutning av sin PGA-karriär vann han två majors 1998, The Masters Tournament och The Open Championship. Många ansåg segrarna kom av inspirationen att få jobba med sin nära vän Tiger Woods. Samma år vann han även World Matchplay Championship.
O'Meara är känd för att tävla utanför USA mer än andra ledande amerikanska spelare och han har vunnit tävlingar i Europa, Asien, Australien och Sydamerika. Med sitt fina sportsliga uppträdande är han en av de mest populära spelarna inom internationell golf. Efter sekelskiftet 2000 avtog hans form när han började att få skador men 2004 vann han en officiell tourtävling för första gången sedan 1998, Dubai Desert Classic, som trots att den spelas i Asien är en tävling på PGA European Tour.
Champions Tour
O'Meara började spela på Champions Tour 2007.[2] Hans första seger kom 2010 i Liberty Mutual Legends of Golf, en partävling han spelade tillsammans med Nick Price, genom att besegra John Cook och Joey Sindelar på det andra särspelshålet.[3] O'Meara vann senare samma år Constellation Energy Senior Players Championship, en av fem majortävlingar på Champions Tour.[4] O'Meara var den enda spelare att gå under 70 slag under alla fyra tävlingsvarv, och avslutade med 68 slag (-2 under par) på den sista ronden, vilket gjorde att han slutade på 273 slag (-7 under par) totalt. Michael Allen hade 66 slag under sista tävlingsvarvet, vilket gjorde att även han slutade på 273 slag, vilket ledde till särspel mellan dem två. O'Meara besegrade Allen med par på det första särspelshålet.[5]
