Marianerna (tidigare Islas de los Ladrones, sp. 'Tjuvöarna') är en ögrupp i Mikronesien i västra Stilla havet.
Historia
Marianerna har troligen varit bebodd av polynesier sedan 1500-talet f.Kr. Ökedjan upptäcktes av portugisiske Ferdinand Magellan under den första världsomseglingen i mars 1521 som då namngav öarna Las Islas de los Ladrones ("Tjuvarnas öar"). Öarna hamnade 1667 under spansk överhöghet och döptes då om till "Islas de las Marianas" efter Filip IV:s änka (och Spaniens dåvarande regent) Mariana av Österrike och förvaltades från Nya Spanien. Den största ön, Guam, erövrades av USA redan 1898 och har varit amerikanskt territorium sedan dess förutom under andra världskriget. Efter freden i det Spansk-amerikanska kriget 1899 avträdde Spanien den södra delen till USA och sålde den norra delen till Kejsardömet Tyskland. Den norra delen ingick sedan i Tyska Nya Guinea.
Ögruppen ligger cirka 2 000 km nordost om Filippinerna och sträcker sig ca 700 km från norr till söder. Öster om Guam ligger Marianergraven som är världens djupaste djuphavsgrav och även jordytans djupaste punkt. Öarna utgör höga toppar på en undervattensbergskedja, Izu-Bonin-Marianerbågen, som sträcker sig från Guam till japanska Honshu. Djuphavsgraven och öbågen har bildats genom att Stillahavsplattan från öster sjunker ner och bildar en subduktionszon. Äldst av öarna är Guam som började bildas för cirka 30 miljoner år sedan.
Det finns 15 öområden som tillsammans har en areal om ca 1007 km². Området delas in i en nordlig och en sydlig del med de större öarna enligt följande:
