Kommunens område tillhör ett av Sveriges mest kulturpåverkade landskap. Under lång tid var kommunen en av Sveriges mest betydande industrikommuner, denna era är dock över. Stora sektorer är istället handel och företagstjänster, men framförallt den offentliga sektorn.
Efter att kommunen bildades 1971 var folkmängden sjunkande men trenden vände i början av 2000-talet och har därefter fortsatt stiga. Kommunen är ett starkt fäste för Socialdemokraterna, vilka också suttit vid makten sedan 1994. Mandatperioden 2018–2022 styr de i koalition med Liberalerna.
1967 uppgick Oxie landskommun i Malmö stad. Malmö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Malmö stad och Bunkeflo landskommun.[6]
Malmö är en av de svenska kommuner som sedan 1980-talet föredrar att benämna sig stad i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Malmö kommun används normalt i svenskt offentligt tryck, till exempel i svensk författningssamling[7] och i namnet på valkretsen som Malmö utgör.
Malmö valde 1862 att stå utanför Malmöhus läns landsting och kommunen gick inte med i landstinget förrän 1998. Detta betydde att Malmö kommun skötte sådana uppgifter som annars hade skötts på landstingsnivå, till exempel sin egen lokaltrafik och sin egen sjukvård.
Kommunens område tillhör ett av Sveriges mest kulturpåverkade landskap. Det finns inte mycket kvar av de ursprungliga strandängarna söder om staden. Dessa har formats av att de använts som betesmark under århundraden. Kusten har markant förändrats sedan början av 1900-talet i och med utfyllnaden från kalkbrottet i Klagshamn. Idag är denna en halvö med rik flora och fauna. Stranden mellan avfallsberget Lernackens vita skrotstenar och sopberget Spillepengen i norr är helt urban, med undantag för mindre områden som används för rekreation, bad och båtsport samt strövområden. Vid Oxie finns ett mer kuperat backlandskap där sorterade sediment utgör kullar vilka till vis del är täckta med uppodlade leror och bördig morän.[10]
Kommunens första naturreservat, Bunkeflo strandängar, bildades 2006 och är ett reservat som förvaltas av kommunen. Detta inkluderar 300 olika växter varav några unika och sällsynta arter så som dansk iris, strandrödtoppa och strandmalört.[12] Nästa reservat, Limhamns kalkbrott, bildades 2010 och även detta område förvaltas av Malmö kommun. För tillträde till området, som är hem för 2000 olika arter, krävs guide.[13]
Malmö kommun är en tätbefolkad kommun vars yta till största delen består av tätorten Malmö. I kommunens sydliga och östliga delar ligger dess övriga tät- och småorter.
Malmö kommun har traditionellt styrts av socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919, med undantag för två mandatperioder 1985–1988 (kommunalvalet 1985 bröts ett 66-årigt socialdemokratiskt maktinnehav) och 1991–1994 då borgerliga koalitioner styrde.
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Den 1 januari 1996 införde Malmö en kommundelsnämnd-organisation där kommunen delades in i tio stadsdelar.[24] Varje stadsdel fick en styrande nämnd, kallad stadsdelsfullmäktige och varsin verkställande stadsdelsförvaltning.[25] Tanken hos Socialdemokraterna var framför allt att medborgarinflytandet skulle öka. Stadsdelsindelningen attackerades ständigt från den borgerliga oppositionen av både kostnads- och effektivitetsskäl.[24]
Vid halvårsskiftet 2008 centraliserades en del av det sociala ansvaret på en central nämnd, Sociala resursnämnden.[24]
1 juli 2013 slogs de 10 stadsdelarna samman till 5 stadsområden. LSS-verksamheten (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) flyttades från de tidigare stadsdelarna till den redan tidigare bildade Sociala resursnämnden med tillhörande förvaltning, Sociala resursförvaltningen.[26][27] Två kommunövergripande förvaltningar för förskola, Förskoleförvaltningen, och grundskola, Grundskoleförvaltningen, bildades och tog över respektive verksamhet från stadsdelarna.[26][27]
Vidare ombildades Utbildningsförvaltningen till Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.[26]
Kirseberg och Centrum slogs samman till stadsområde Norr, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden slogs samman till stadsområde Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie slogs samman till stadsområde Väster, Fosie och Oxie slogs samman till stadsområde Söder och Rosengård och Husie slogs samman till stadsområde Öster.[28][27]
1 maj 2017 lades stadsområdesförvaltningarna och Sociala resursnämnden ned och den verksamhet de ansvarat för fördes över till tre nya nämnder – hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden – samt till kulturnämnden och fritidsnämnden.[29][30] Malmö återgick därmed till en ren facknämndsindelning utan geografisk indelning av den politiska ledningen.
Nedan presenteras presidiet för nämnderna mandatperioden 2022–2026:
Givet den ökande internationaliseringen och kontakterna inom EU har lett till att "dagens vänortsutbyte handlar alltmer om att etablera partnerskap kring konkreta samarbetsprojekt, där den direkta nyttan för olika verksamheter i de samarbetande städerna är påtaglig". Särskilda samarbetsavtal ingicks med Provinsen Chieti i Italien 2001 och Newcastle i Storbritannien 2003.[31]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Under lång tid var kommunen en av Sveriges mest betydande industrikommuner. Omfattande strukturförändringar inom framförallt varvsindustrin och annan verkstadsindustri samt inom teko- och läderindustri har gjort att industrins betydelse minskat. År 2014 svarade tillverkningsindustrin för cirka sju procent av arbetstillfällena, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 12 procent. Ungefär 15 procent var sysselsatta inom företagstjänster och ytterligare 15 procent inom handel. Bland större företag inom verkstadsindustrin hittas Rexam Beverage Can Fosie AB, Scan Coin AB och Wayne Fueling Systems Sweden AB.[10]
I kommunen finns en rik jordbruksbygd och en lång tradition av livsmedelsindustri. Bland företag i den branschen hittas Skånemejerier AB, Pågen AB och Nord Mills AB. Därtill har Skånska Lantmännen sitt säte i staden. Kunskapsintensiva företag har vuxit under 2000-talet, så som inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala medier. Energibolaget E.ON Sverige AB, som producerar och distribuerar el, har också sitt säte i kommunen. Inom handel hittas exempelvis en av kommunens största arbetsgivare, Coop Sverige AB och 2012 öppnades ett av Nordens största shoppingcentrum, Emporia. Grafisk industri och förlagsindustri är också två viktiga inslag i näringslivet. Utifrån sysselsättningssynpunkt är den offentliga sektorn, med arbetsgivare som kommunen själv, Skånes universitetssjukhus och Malmö universitet, den viktigaste näringsgrenen.[10]
Malmös roll som transportcentrum ökat i betydelse som en följd av den fasta förbindelsen över Öresund. Genom kommunen går Europavägarna E20, E22 och E65. Malmö centralstation är en av Sveriges största järnvägsstationer och är utgångspunkt för linjerna Malmö–Stockholm (Södra stambanan), Malmö–Göteborg (Västkustbanan) och Malmö–Köpenhamn. Malmö Airport, ligger i Svedala kommun. Därtill är kommunen en viktig sjöfartsstad med godsförbindelse med Travemünde i Tyskland och Zeebrygge i Belgien.[10]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 365 252 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 3:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Malmö kommun 1800–2020[33][34]
År
Folkmängd
1800
3 962
1810
5 796
1820
6 723
1830
8 665
1840
10 203
1850
13 087
1860
18 919
1870
25 593
1880
38 054
1890
48 504
1900
60 857
1910
83 373
1920
113 553
1930
120 207
1940
155 506
1950
191 785
1960
234 453
1970
259 535
1980
233 803
1990
233 887
2000
259 579
2010
298 963
2020
347 949
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2019 utgjorde folkmängden i Malmös kommun 344 166 personer.[35] Av dessa hade lite mer än 160 726 personer (46,7 %) utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).[36][37]
Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Malmö[36]
Årtal
Antal personer med utländsk bakgrund
Totala antalet personer i Malmö
Andel av totala befolkningen
2002
84 840
265 265
32,0 %
2003
87 300
267 171
32,7 %
2004
90 416
269 142
33,6 %
2005
93 520
271 271
34,5 %
2006
99 236
276 244
35,9 %
2007
104 633
280 801
37,3 %
2008
109 884
286 535
38,3 %
2009
115 830
293 909
39,4 %
2010
120 117
298 963
40,2 %
2011
123 531
302 835
40,8 %
2012
127 613
307 758
41,5 %
2013
131 590
312 994
42,0 %
2014
135 509
318 107
42,6 %
2015
139 240
322 574
43,2 %
2016
144 718
328 494
44,1 %
2017
150 303
333 633
45,1 %
2018
155 913
339 313
45,9 %
2019
160 711
344 166
46,7 %
2020
164 257
347 949
47,2 %
2021
168 234
351 749
47,8 %
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 339 313 personer. Av dessa var 114 772 personer (33,82 %) födda i ett annat land än Sverige.[36]
Historisk utveckling av utrikes födda personer i Malmö[36]
Årtal
Antal utrikes födda personer
Totala antalet personer i Malmö
Andel av totala befolkningen
2002
64 476
265 265
24,3 %
2003
66 198
267 171
24,8 %
2004
68 406
269 142
25,4 %
2005
70 590
271 271
26,0 %
2006
75 156
276 244
27,2 %
2007
79 389
280 801
28,3 %
2008
83 209
286 535
29,0 %
2009
87 554
293 909
29,8 %
2010
90 349
298 963
30,2 %
2011
92 228
302 835
30,5 %
2012
94 743
307 758
30,8 %
2013
97 320
312 994
31,1 %
2014
99 788
318 107
31,4 %
2015
102 047
322 574
31,6 %
2016
106 222
328 494
32,3 %
2017
110 464
333 633
33,1 %
2018
114 772
339 313
33,8 %
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Malmö kommun.[38]
De sociala förhållandena i kommunen har varierat över tid och präglats av att kommunens näringsliv under efterkrigstiden haft stort inslag av traditionell tillverkningsindustri, vilken drabbades hårt av industrinedläggningen under 1970- och 1980-talen. Den stora inflyttningen av utlandsfödda under 1990- och 2000-talen har starkt påverkat de sociala förhållanden som rått de senaste årtiondena.
I Malmö har tre områden som klassas som särskilt utsatta bostadsområden och ett som riskområde, dessa var klassade så 2017 och 2019. År 2015 klassades två av dem som Särskilt utsatta och ett som utsatt och 2008 var tre av dem klassade som utanförskapsområde.
Det finns inga lämningar ovan mark från de första 5000-6000 åren av mänsklig bosättning. År 1960 påträffades dock en liten boplatslämning vid Segebro, daterad till cirka 9000 år f.Kr. Denna är från tiden före skogens invandring till området. Från omkring 7000 f.Kr. finns desto fler lämningar. Vid exempelvis Segeåområdet har boplatser hittats. Från tidig yngre stenålder har flera boplatser i anslutning till de forntida strandvallarna. Den mest kända är Soldattorpet vid Limhamn. Från Malmöområdet finns talrika fynd från samma period, den period då den första odlingsfasen tillkom. Exempel från denna period är Oxieboplatsen och ännu synliga megalitgravar, såsom Sjötorpsdösen söder om Klagshamn. Det finns inga synliga fasta fornlämningar från äldre järnålder och från yngre järnålderns första hälft (cirka 400-800 e.Kr.) är endast ett fåtal lämningar kända. Däremot finns ett stort antal lämningar från vikingatiden (800-1050 e.Kr.), ett exempel är Folierunstenen.[39]
Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver.
Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437. Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]