Maj Gertrud Kullenberg, född de Vylder 19 maj 1910 i Matarengi i Övertorneå församling, död 17 oktober 1996 i Göteborg, var en svensk socionom och ordförande för Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 1952–1984 och folkpartistisk förtroendevald i Göteborg.[1][2][3]
Biografi
Tidiga år
Maj Kullenberg var dotter till Ludvig de Vylder och Elisabeth, född Lundberg.[2] 1899 hade paret medverkat till grundandet av Tornedalens Lantmanna- och Folkhögskola i Matarengi. 1911 flyttade de med sina då fem barn söderut när de Vylder blev rektor för Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Bägge föräldrarna undervisade på skolan.[4]
Makarna de Vylder fick åtta barn. Bland Maj Kullenbergs syskon märks Marie-Louise de Vylder-Lehmann, Birgitta de Vylder-Bellander och Klas de Vylder, som är far till Stefan de Vylder. I Riksarkivet förvaras de Vylders släktarkiv med bland annat åtskilliga brev från de åtta barnen.[5]
Uppväxtårens starkt idealistiska folkhögskolemiljö kom att prägla Maj Kullenbergs inriktning i livet. Kulturella intressen och socialt engagemang utmärkte hennes verksamhet.[6]
Yrkesliv
Efter åtta år i läroverk utbildade sig Maj Kullenberg till socionom vid Socialpolitiska Institutet i Stockholm.[2] Hon gifte sig 1934 med civilingenjören och senare byggmästaren Yngve Kullenberg.[7] De fick sex barn tillsammans.[8] 1937 flyttade paret till Göteborg från Malmö där Maj Kullenberg varit bostadsinspektör och barnavårdsman.[9] Hon var medlem i folkpartiet, nämndeman i nitton år och ledamot av folkskolestyrelsen i tolv år i Göteborg.[8]
Vid 60 års ålder tog Maj Kullenberg en filosofie kandidatexamen med två treor, i litteraturhistoria och konsthistoria. Ämnena var hennes stora intressen och examen gav henne möjlighet att guida på Konstmuseet.[10] Hon var under flera år reseledare för Göteborgs-Postens bussresor till Louisiana utanför Köpenhamn och till Munchmuseet i Oslo.[11]
Maj Kullenberg var hedersmedborgare i Florens. När översvämningar 1966 drabbade staden fick hon Göteborgs konstnärer att skänka tavlor till försäljning. Hjälparbetet resulterade i 60 000 kronor.[8]
Hon deltog i den dagsaktuella debatten genom att göra inlägg i pressen.[1] Särskilt känd blev hon under konståret 1970 när hon i göteborgspressen uppmanade allmänheten att bojkotta utställningen Skräck på Göteborgs konsthall eftersom den skulle visa Peter Dahls så kallade Sibyllamålning.[12] Hon deltog även i en offentlig debatt med konstnären om tavlan som stämplats som sedlighetssårande.[13]
Ordförandeskap 1952–1984
Sedan början av 1940-talet ledde Maj Kullenberg Lilla Diskussionsklubben, som var en verksamhet inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb (GKDK).[10]
Under hennes 32 år som ordförande blev GKDK en alltmer uppmärksammad och betydelsefull kulturinstitution i Göteborg. De många evenemangen avlöste varandra. Sveriges sociala och kulturella elit medverkade frekvent.[1][14]
Som ordförande tog hon 1958 initiativ till GKDK-Nytt för vilken hon var redaktör och ansvarig utgivare. Medlemstidningen kom ut med sammanlagt 13 nummer.[15]
Maj Kullenberg fick klubben att göra stora insatser i sociala och kulturella sammanhang. Hon var drivande i insamlingen till Haus Viktoria i Väst-Berlin där främst ensamstående kvinnor i Öst-Berlin kunde få stöd och rehabilitering. Projektet drevs i ett tjugotal år i samarbete med Lutherhjälpen.[16] Hon satt som ensam kvinna i styrelsen och for regelbundet till Berlin.[1]
När GKDK 1961 hade sitt 50-årsjubileum bildades genom Maj Kullenbergs intresse för kultur en kulturfond som årligen delade ut stipendier till begåvade skådespelare, sångare och musiker. Jane Friedman var första stipendiaten.[17]
När Maj Kullenberg avgick 1984 skapades en Maj Kullenbergfond till stöd för unga musiker. Sista minnesvärda insatsen för GKDK blev den krönika hon skrev till klubbens 85-årsjubileum 1996. Hon avled oväntat natten före jubileet.[18]
Utmärkelser
Referenser
Noter
Allmänna källor
- Berglund-Nilsson, Birgitta (2011). Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 1911–2011: En historisk överblick. Göteborg: Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb, ISBN 9789163386480
Vidare läsning