Magnetisk susceptibilitet

Magnetisk susceptibilitet, vanligtvis betecknad med den grekiska bokstaven χ, är en materialegenskap som beskriver hur magnetiskt ett material blir i externa magnetfält. Denna dimensionslösa storhet kan definieras genom

${\displaystyle M=\chi H,\,}$

där M är ämnets magnetisering och H är den magnetiska fältstyrkan, båda i SI-enheten ampere per meter. Materialegenskapen är endast definierad för material där magnetiseringen är proportionell mot det externa fältet. De flesta material är diamagnetiska och där gäller att χ < 0, ofta av storleksordning -10^-6. Vid paramagnetism är susceptibiliteten positiv.

Samband

Eftersom det magnetiska B-fältet (flödestätheten) är en summa av magnetisering och det externa fältet, kan man skriva

${\displaystyle B=\mu _{0}(M+H)=\mu _{0}(\chi H+H)=\mu _{0}(\chi +1)H=\mu _{0}\mu _{r}H,\,}$

där μ₀ är den magnetiska konstanten och μ_r = 1 + χ är materialets permeabilitetstal (relativa magnetiska permeabilitet).