Luxemburg

För andra betydelser, se Luxemburg (olika betydelser).

Storhertigdömet Luxemburg Groussherzogtum Lëtzebuerg (luxemburgiska) Grand-Duché de Luxembourg (franska) Großherzogtum Luxemburg (tyska)
Flagga Statsvapen
Valspråk: "Mir wëlle bleiwe wat mir sinn" Luxemburgiska: "Vi vill förbli det vi är"
Nationalsång: Ons Hémecht
läge
läge
Huvudstad (även största stad)		Luxemburg 49°36′N 6°7′Ö
Officiellt språk		luxemburgiska, franska och tyska
Demonym		luxemburgare[1]
Statsskick		Konstitutionell monarki
-	Storhertig	Henri
-	Premiärminister	Luc Frieden
Etablering
-	Deklarerad	1815
-	Erkänd	1839, 1867
Area
-	Totalt	2 586 km²[2] (168:e)
-	Vatten (%)	0,0 %
Befolkning
-	2017 års uppskattning	590 667^a[4] (165-a)
-	2011^b års folkräkning	512 353[3]
-	Befolkningstäthet	228 inv./km² (45:e)
BNP (PPP)		2022 års beräkning
-	Totalt	90,5 miljarder USD[5] (98:e)
-	Per capita	140 694 USD[5] (1:a)
BNP (nominell)		2022 års beräkning
-	Totalt	86,9 miljarder USD[5] (71:a)
-	Per capita	135 046 USD[5] (1:a)
Ginikoefficient (2021)		▼ 29,6[6]
HDI (2021)		▲ 0,930[7] (17:e)
Valuta		Euro^c (EUR)
Tidszon		CET (UTC+1)
-	Sommartid	CEST (UTC+2)
Topografi
-	Högsta punkt	Kneiff, 560 m ö.h.
Nationaldag		23 juni
Nationalitetsmärke		L
Landskod		LU, LUX, 442
Toppdomän		.lu
Landsnummer		352
a) Officiellt beräknad folkmängd den 1 januari 2017. b) Folkräkningen avsåg befolkningen den 1 februari 2011. c) Före 1999: Luxemburgsk franc

Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg^[1] (luxemburgiska: Groussherzogtum Lëtzebuerg, franska: Grand-Duché de Luxembourg, tyska: Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder.^[8] Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017^[4] och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa ^[9] och en av Europas mikrostater.

Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet.

Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.

Historia

Luxemburg uppstod som ett grevskap under borgen Luxemburg eller Lützelburg under 900-talet. Namnet förekommer första gången i ett dokument från 963. Under 1200-talets slut nådde grevarna av Luxemburg stort inflytande, och 1308 blev en av dem som Henrik VII tysk kung. Henriks ätt, vars besittningar var stora och utspridda över stora områden, utslocknade 1437 med kejsar Sigismund. Huset Luxemburgs stamgods, som 1354 upphöjts till hertigdöme, tillföll 1444 Burgund och 1477 huset Habsburg.^[10]

Vid delningen av huset Habsburgs besittningar tillföll Luxemburg 1555 den spanska, senare den österrikiska grenen. 1795–1815 tillhörde Luxemburg Frankrike.^[10]

1815 fick Vilhelm I av Nederländerna storhertigdömet Luxemburg, vilket ingick i det tyska förbundet. Vid revolutionen i Belgien 1830 anslöt sig Luxemburg till den nya statsbildningen. Större delen av landet förblev en belgisk provins, men en mindre del erkände Vilhelm av Nederländerna som sin kung. Den nederländska delen ingick 1842 i det tyska tullförbundet men stod utanför bildandet det nordtyska förbundet 1866 och Tyska riket 1871. När det nederländska kungahuset 1890 utslocknade på manssidan, upplöste Luxemburg sin union med Nederländerna, och blev en suverän stat.^[10]

Storhertig av Luxemburg blev Adolf av Luxemburg, tidigare hertig av Nassau. Han efterträddes 1905 av sin son Vilhelm, och denne 1912 av sin äldsta dotter Marie-Adélaïde.^[10]

Under första världskriget besattes Luxemburg av tyska trupper. 1919 lämnade Luxemburg den tyska tullunionen. Luxemburg förblev en självständig stat, men knöts mot folkopinionen i ekonomiskt avseende nära till Belgien och måste 1920 ingå en tullunion med landet. 1919 abdikerade den tyskorienterade Marie-Adélaïde och efterträddes av sin syster Charlotte, från 1919 gift med Felix av Bourbon-Parma.^[10]

Luxemburg var ockuperat av tyska trupper även under andra världskriget.

År 1945 blev Luxemburg medlem i Förenta nationerna. Luxemburg övergav även sin neutralitet, som gällt från 1867, och blev medlem i Nato vid organisationens bildande 1949.

Luxemburg var efter andra världskriget ett av de drivande länderna inom Europasamarbetet. År 1952 blev Luxemburg säte för Europeiska kol- och stålgemenskapen och Luxemburg var en av grundarna av dagens EU genom Romfördragen 1957. Luxemburg är helt eller delvis säte för ett antal av Europeiska unionens institutioner.

År 1999 blev euro Luxemburgs valuta.

Geografi

Floden Alzette rinner genom Pfaffenthal.

Luxemburg är ett av Europas och även världens minsta länder. Det ligger på 167:e plats på listan över världens största länder efter areal, och har en yta på ungefär 2 586 kvadratkilometer. Landet gränsar i väst till den belgiska provinsen Luxembourg, som är nästan dubbelt så stor som landet.

Topografi och hydrografi

Luxemburg delas i två geografiska områden: Ösling i norr, som täcker en tredjedel av landet, och Gutland i söder. Ösling är ett platålandskap med Kneiff som högsta punkt (560 m ö.h.) och består av devoniska skiffrar. Gutland präglas av ett kustlandskap med sandsten och kalksten från trias och jura. Floder som Our, Sûre och Mosel utgör östra gränsen.^[11]

Klimat

Landets klimat är kontinentalt med inslag av maritimt väder i norr. Vintrarna kan vara kalla med snö, medan somrarna är varma och torra, särskilt i södra delen. Nederbörden varierar mellan 800 och 900 mm årligen, med lägst nederbörd i Moseldalen. Januari har en medeltemperatur på 0 °C, medan juli når 16 °C.^[11]

Växt- och djurliv

I norr dominerar Ardennernas skogar, berg och floddalar, medan södra delen består av jordbruksmark och industriområden. Våtmarker finns i Moseldalen. Viktiga naturområden inkluderar naturparkerna Our och Haute-Sûre. Lövskogar med bok, alm och lönn präglar bergssluttningarna, medan dalgångarna har ask och klibbal. Här finns sällsynta arter som vildkatt, svart stork och flodpärlmussla.

I Moseldalens våtmarker, som Haff Remich, lever fåglar som dvärgrördrom och kungsfiskare. Naturparkerna stödjer också arter som järpe, mellanspett och vit stork.^[11]

Naturskydd

Luxemburg har två naturreservat och flera naturparker, men endast en liten del av landet har starkt skyddade områden.^[11]

Styre och politik

Författning och styre

Luxemburg är en konstitutionell monarki. Landet är en parlamentarisk demokrati med proportionellt valsystem. I Luxemburgs deputeradekammare (parlament) finns det sex partier representerade: kristdemokratiska Kristsociala folkpartiet (23 mandat), socialdemokratiska Socialistiska arbetarpartiet (13 mandat), liberala Demokratesch Partei (13 mandat), gröna Déi Gréng (6 mandat), nationalkonservativa Alternativ Demokratesch Reformpartei (3 mandat) och socialistiska Déi Lénk (2 mandat). Parlamentet har sammanlagt 60 ledamöter. Val äger rum vart femte år.

Administrativ indelning

Luxemburg är indelat i tre distrikt som i sin tur består av tolv kantoner.

• Luxemburg
  • Capellen
  • Esch-sur-Alzette
  • Luxemburg
  • Mersch
• Diekirch
  • Clerf
  • Diekirch
  • Redange
  • Vianden
  • Wiltz
• Grevenmacher
  • Echternach
  • Grevenmacher
  • Remich

Antalet kommuner är 116, varav 12 har speciell status som (större) städer.

Politik

Luxemburgs politiska landskap har länge varit stabilt med få förändringar. Kristdemokratiska Chrëschtlech-Sozial Vollekspartei (CSV) har dominerat och lett nästan alla regeringar mellan 1926 och 2013, ofta i koalition med socialdemokratiska LSAP eller liberala DP. År 2013 tvingades premiärminister Jean-Claude Juncker avgå efter en avlyssningsskandal, vilket ledde till nyval. Trots att CSV förblev största parti med 34 procent av rösterna förlorade de makten till en koalition mellan DP, LSAP och De gröna (Déi Gréng).

Xavier Bettel från liberala Demokratesch Partei (DP) blev ny premiärminister och behöll posten efter valet 2018. DP, landets tredje största parti sedan 1960-talet, har deltagit i flera regeringar, bland annat 1999–2004.

Socialdemokratiska LSAP, landets näst största parti, har ofta suttit i regeringen men aldrig innehaft premiärministerposten. Partiet gick dock tillbaka i valet 2018 och fick 17,6 procent av rösterna, sitt sämsta resultat sedan 1945.

Sedan 1980-talet har nya partier tagit plats i parlamentet. De gröna växte i valet 2018 till 15 procent, medan högerpartiet ADR har fått 6–10 procent av rösterna. Piratepartiet tog sig in i parlamentet för första gången samma år.

I valet 2023 förlorade regeringskoalitionen (DP, LSAP och De gröna) sin majoritet efter att De gröna tappade stort. Xavier Bettel avgick, och Luc Frieden från CSV blev premiärminister. CSV bildade en ny koalition med DP, där Bettel blev vice premiärminister och utrikesminister.^[11]

Internationella relationer

Luxemburg är säte för EU-domstolen, Efta-domstolen, Europeiska revisionsrätten, Eurostat och andra viktiga EU-organ. Europaparlamentet har sitt sekretariat i Luxemburg, men sessionerna hålls i Strasbourg.

Försvar

Luxemburgs försvarsmakt är en yrkesarmé som lyder under utrikesministeriet. Dess insatsförband består av två infanterikompanier. Officerare och underofficerare utbildas i Belgien.

Ekonomi

I början av 2000-talet rankade den brittiska tidningen The Economist Luxemburg som världens rikaste land. Landet har en stabil ekonomi med ordentlig tillväxt, låg inflation och låg arbetslöshet. Den industriella sektorn, som fram till nyligen dominerades av en stålindustri, består idag även av bland annat kemikalieindustrier och gummiindustrier. Under de senaste decennierna har tillväxt i den finansiella sektorn mer än kompenserat för stålindustrins nedgång, och speciellt bankindustrins andel av landets totala ekonomi har ökat. Jordbrukssektorn består främst av mindre, familjeägda gårdar. Luxemburg har speciellt täta band till Belgien och Nederländerna, och är även medlem av EU.

Luxemburg hade 2011 världens högsta nominella BNP per capita, på 85 000 euro. Denna siffra överskattar hur rika luxemburgarna är dels eftersom prisnivån är högre, dels eftersom en stor del av det värdet tillfaller utländska företag och personer som arbetar i Luxemburg men bor i grannländerna Belgien, Frankrike eller Tyskland, men även om man justerar för dessa faktorer är Luxemburg det klart rikaste landet i EU. Arbetslösheten uppgick i april 2012 till 5,2% av den arbetsföra befolkningen^[12], näst lägst i EU tillsammans med Nederländerna och efter Österrike.

Demografi

Folkspråket luxemburgiska (Letzeburgesch) är nära besläktat med tyska, men så gott som alla luxemburgare talar både tyska och franska. Luxemburgiska, tyska och franska är alla officiella språk i Luxemburg. De flesta invånarna är romerska katoliker. Av Luxemburgs befolkning är endast drygt 60 % luxemburgiska medborgare och i huvudstaden Luxemburg är mindre än hälften av invånarna luxemburgare. Ungefär 15 % av landets invånare har portugisisk härkomst, om än inte i första generation idag. Andra stora invandrargrupper är fransmän, italienare och belgare.

Kultur och samhälle

Idrott

Luxemburg har deltagit i olympiska spelen sedan år 1900. Under de senaste åren har landet haft 5–13 idrottsmän i sommar-OS och i vinter-OS ibland bara en. Från olympiska sommarspelen har landet en guld- och en silvermedalj. Från vinter-OS har bara den alpina skidåkaren Marc Girardelli fått två medaljer. I friidrott har Joseph Barthel vunnit 1500-meter i OS i Helsingfors.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	17 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	17 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	9 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	21 av 189

Se även

• Luxemburgska krisen

Referenser

1. ^ [ ] ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 82. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 20 maj 2017 
2. ”Luxembourg”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 9 maj 2017. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117022402/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lu.html. Läst 21 maj 2017. 
3. ”Total population, Luxembourgers and foreigners by sex 1821 - 2011” (på engelska). Statistics Portal - Grand Duchy of Luxembourg. http://www.statistiques.public.lu/stat/TableViewer/tableView.aspx?ReportId=12796&IF_Language=eng&MainTheme=2&FldrName=1&RFPath=68. Läst 21 maj 2017. 
4. ^ [ ] ”On 1st January 2017 the Grand-Duchy counted 590 667 inhabitants” (på engelska). Statistics Portal - Grand Duchy of Luxembourg. http://www.statistiques.public.lu/en/news/population/population/2017/05/20170505/index.html. Läst 21 maj 2017. 
5. ^ [ ] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
6. ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
7. ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
8. ”Everything you need to know about the Grand Duchy of Luxembourg” (på engelska) (PDF). Arkiverad från originalet den 5 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120305125302/http://www.gouvernement.lu/publications/luxembourg/tout_savoir/Tout_savoir_EN_2010.pdf. 
9. ”Eurostat – Tables, Graphs and Maps Interface (TGM) table” (på engelska). Epp.eurostat.ec.europa.eu. http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcode=tps00001&tableSelection=1&footnotes=yes&labeling=labels&plugin=1. Läst 21 februari 2010. 
10. ^ [ ] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 909 
11. ^ [ ] ”Luxemburg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/luxemburg. Läst 25 december 2024. 
12. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120612043354/http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/3-01062012-AP/EN/3-01062012-AP-EN.PDF. Läst 24 juni 2012. 

Externa länkar

• Officiell webbplats för Luxemburgs regering