Luttra socken i Västergötland ingick i Vartofta härad, ingår sedan 1974 i Falköpings kommun och motsvarar från 2016 Luttra distrikt.
Socknens areal är 15,76 kvadratkilometer varav 15,74 land.[1] År 2000 fanns här 152 invånare.[2] Kyrkbyn Luttra med sockenkyrkan Luttra kyrka ligger i socknen.
Socknen med dess ovanliga nman blev under 1940- och 50-talen bekant genom den kände centerriksdagsmannen Gunnar Larsson i Luttra, som var lantbrukare på Nolgården i Sköttnings by i Luttra.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung. Under medeltiden införlivades en del av Synneråls socken. Under medeltiden ingick socknen i Ållebergs fjärding.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Luttra församling och för de borgerliga frågorna bildades Luttra landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Frökinds landskommun som 1974 uppgick i Falköpings kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Falköpings församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Luttra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vartofta härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Vilska kompani och Västgöta regemente, Vartofta kompani.[4]
Geografi
Luttra socken ligger närmast söder om Falköping med Ålleberg i öster. Socknen är en del av Falbygden.[5][1][6]
Fornlämningar
Lösfynd, fyra gånggrifter och en hällkista från stenåldern är funna. Dessutom finns gravhögar och stensättningar från brons- och järnåldern samt en domarring.[5][7][8][6]
Den mest kända gånggriften, RAÄ-nr Luttra 15:1[9], ligger strax öster om kyrkan och har en tydlig profil, vilket gör att den använts som symbol för bland annat Falbygdens museum, Falköpings Tidning, Falbygdens hembygds- och fornminnesförening och Luttra Hembygdsförening. Strax intill finns Knaggårdens gångrift, RAÄ-nr Luttra 16:1[10], vilken grävdes ut 1863 under ledning av Bror Emil Hildebrand. Hallonflickan[11] hittades 1941 i Rogestorpamossen i sydvästra delen av socknen.
-
Gånggriften i Luttra (RAÄ-nr Luttra 15:1) sedd framifrån på ett träsnitt från 1877.
-
Gånggriften i Luttra (RAÄ-nr Luttra 15:1) har en tydlig profil. Till höger skymtar
Ålleberg.
-
Knaggårdens gånggrift (RAÄ-nr Luttra 16:1) på foto från 1863.
-
Manskranium från Knaggårdens gånggrift (RAÄ-nr Luttra 16:1).
-
Hallonflickan hittades i en mosse i socknens sydvästra del.
Namnet
Namnet skrevs 1225 Lutrum och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller plural av ett ord besläktat med luta, 'sluttning'. Kyrkbyn ligger vid en sluttning.[12]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Luttra socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Luttra socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Luttra socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Luttra socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Riksantikvarieämbetet, Luttra 15:1.
- ^ Riksantikvarieämbetet, Luttra 16:1.
- ^ Riksantikvarieämbetet, Luttra 29:1
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
_sid_56_fig_94).jpg)
