Området har en gammal historia med flera fornlämningar. Byn omtalades första gången 1441 då Gotskalk Bengtsson (Ulv) säljer 4 markland jord i Lunda och Skesta till helgeandshuset i Stockholm. 1541 fanns 1 markland jord med en gård i Skesta och 3 markland jord under tre gårdar i Lunda, och det är därför skäligt att anta att de tre gårdarna från 1541 fanns här redan 1441.[1] Gården köptes av Stockholms stad år 1931.[2]
I området Lunda – Skesta ligger cirka 145 synliga gravar, alla från den yngre järnåldern (550-1050 e.Kr.), det gör det till Stockholms största gravfält. Sådana här gravfält var på den här tiden ofta kopplade till byar, vilket gör sannolikheten stor att detta gravfält var begravningsplatser för Lunda och Skesta byar. Gravformerna var olika, de bestod av runda, kvadratiska och rektangulära stensättningar, även vissa treuddar samt högar och skeppssättningar. Idag syns gravarna som övertorvade förhöjningar i marken.
Gårdsgravfälten började överges i slutet av 1000-talet då kristendomen infördes i Sverige, då började man istället använda sig av gemensamma gravfält vid Kyrkan.[3]
Demografi
År 2017 hade stadsdelen cirka 162 invånare, varav cirka 25,3 procent med utländsk bakgrund.[4]
^Söderström Göran, red (2003). Stockholm utanför tullarna: nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 166. Stockholm: Stockholmia. Libris9152550. ISBN 91-7031-132-3 (inb.)