Lia Schubert-van der Bergen, född 28 juni 1926 i Wien, död 16 december 1999 i Hudene församling, Älvsborgs län, var en österrikisk-svensk danspedagog och koreograf.
Lia Schubert var dotter till köpmannen Desider Schubert och Josefine Adolfine Fein. Fadern hade en tygaffär och kemtvätt. Hon växte upp i Zagreb samt från 1938 i Paris i Frankrike, dit familjen utvandrat för att undgå förföljelser mot judar. Hon utbildade sig fram till 1942, då hon utestängdes av rasistiska skäl, på Conservatoire de musique et de danse i Paris. Hon tillbringade en period i koncentrationsläger i Frankrike.
Lia Schubert kom till Sverige 1950 och var dansös och danspedagog på Malmö stadsteater 1950-53 och därefter på Chinavarietén, Oscarsteatern och Kursverksamheten vid Stockholms högskola i Stockholm.
Lia Schubert grundade 1957 Balettakademin i Stockholm och var konstnärlig ledare där till 1968. Åren 1968-81 var hon verksam i Israel, där hon grundade Institute of the art of dance i Haifa samt olika dansgrupper. Återkommen till Sverige var hon rektor och konstnärlig ledare vid Balettakademin i Göteborg, vilken hon inriktade mot musikal och dans. Hon var den som omkring 1960 introducerade jazzbalett i Sverige och 1961 satte hon upp sin första jazzbalett i Sverige, på Blancheteatern i Stockholm.
Lia Schubert var gift 1955-64 med regissören och skådespelaren Sten Lonnert (1927-96) och från 1980 med den nederländske konstnären Jan Tom van der Bergen (född 1938).
Bibliografi
- Schubert, Lia; Nicks Walter (1966). Jazzteknik: en introduktion till jazzbalett. Stockholm: Sveriges radios förl. Libris 9584668
- Schubert Lia, red (1967). Ett decennium i rörelse: [Balettakademien fyller 10 år]. [Stockholm]: [Balettakad.]. Libris 1250697
- Schubert, Lia; Goldman Lotta (1995). Lia Schubert: en dröm, ett liv. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592932. ISBN 91-7029-173-X (inb.)
Referenser
- Ångström, Anna: Lia Schubert-van der Bergen. Ingår i: Svenskt biografiskt lexikon Bd 31, Rydbeck-Segerstedt. Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. 2002. Libris 8876625 S. 649-51.
Noter
Vidare läsning