Leonid Kutjma

Leonid Kutjma
Леонід Кучма

Leonid Kutjma år 2019.

Tid i befattningen
19 juli 199423 januari 2005
Premiärminister
Företrädare Leonid Kravtjuk
Efterträdare Viktor Jusjtjenko

Tid i befattningen
13 oktober 199222 september 1993
President Leonid Kravtjuk
Företrädare Vitold Fokin
Valentyn Symonenko (tf.)
Efterträdare Juchym Zvjahilskyj (tf.)
Vitalij Masol

Född Leonid Danylovytj Kutjma
9 augusti 1938 (86 år)
Tjajkyne, Tjernigov oblast, Ukrainska SSR, Sovjetunionen
Nationalitet Sovjetunionen Sovjetunionen (1938–1991)
Ukraina Ukraina (sedan 1991)
Politiskt parti Sovjetunionens kommunistiska parti (1960–1991)
Partilös (sedan 1991)
Maka Ljudmyla Tumanova (g. 1967)
Namnteckning Leonid Kutjmas namnteckning

Leonid Danylovytj Kutjma (ukrainska: Леонід Данилович Кучма), född 9 augusti 1938 i Tjajkino, Novgorod-Severskij rajon, Tjernigov oblast, Ukrainska SSR, Sovjetunionen (nu Tjakyne i Novhorod-Siverskyj rajon i Tjernihiv oblast i Ukraina), är en ukrainsk politiker. Han var landets premiärminister 19921993 och dess president 19942004.

Biografi

Kutjma tog 1960 ingenjörsexamen i Dnjepropetrovsk, och arbetade därefter med flyg- och rymdteknik inom den sovjetiska maskinindustrin.[1] Efter Sovjetunionens upplösning utnämndes han i oktober 1992 till Ukrainas premiärminister, och lade fram ett reformprogram med omfattande privatiseringar och nedskärningar i statliga utgifter. Reformerna röstades dock ned av parlamentet, där Ukrainas kommunistiska parti innehade majoritet, och efter omfattande gruv- och industriarbetarstrejker avgick Kutjma i september 1993.[2]

I presidentvalet 1994 segrade Kutjma på en valplattform innehållande marknadsliberala reformer i stil med de han drivit som premiärminister, samt nära ekonomiska relationer till Ryssland.[1] Under hans presidentskap godkändes bland annat det självständiga Ukrainas första grundlag 1996. I övrigt präglades Kutjmas första presidentperiod till stor del av ekonomisk stagnation och konflikter om landets ekonomipolitik, samt mellan ekonomiskt och politiskt dominanta grupper. År 1997 tvingades Kutjma avskeda sin premiärminister Pavlo Lazarenko, som anklagades för omfattande korruption; efter sin avgång beviljades Lazarenko asyl i USA, där han senare dömdes för en rad korruptionsrelaterade brott.[2] På utrikesområdet kom Kutjma att föra en balanserad politik, med samarbetsavtal med både Ryssland och USA.[3]

Efter att det ukrainska kommunistpartiet gått starkt fram i parlamentsvalet 1998 lyckades Kutjma bli omvald i presidentvalet 1999. Till premiärminister utsåg han den liberale tidigare centralbankschefen Viktor Jusjtjenko, som planerade flera ekonomiska reformer.[2] Kutjma började samtidigt framstå som en alltmer auktoritär ledare, efter att flera journalister och oppositionspolitiker mördats eller avlidit under oklara omständigheter. Särskilt stor uppmärksamhet väckte fallet med journalisten Giorgi Gongadze, som mördats år 2000, då att en tidigare medarbetare till Kutjma offentliggjorde bandinspelningar där presidenten uppgavs godkänna kidnappningen av Gongadze.[3] Inspelningarna ledde till den så kallade ”kassettskandalen”, med massprotester mot Kutjma under 2000–01 som följd. I maj 2001 föll Jusjtjenkos regering efter en misstroendeomröstning i parlamentet, med Kutjmas tysta medgivande.[4]

I parlamentsvalet 2002, som omgavs av misstankar om utbrett valfusk, fick den Kutjmatrogna valkoalitionen För ett enat Ukraina majoritet i parlamentet.[5] I oktober 2002 anklagades Ukraina av USA för att ha sålt ett avancerat radarsystem till Saddam Husseins regim i Irak, i strid med de FN-sanktioner som riktats mot landet.[6] Detta ledde även till avsevärt försämrade relationer med USA och EU.[3] I presidentvalet 2004, där Kutjma inte kunde ställa upp för ytterligare än mandatperiod, gav han sitt stöd åt sin tidigare premiärminister Viktor Janukovytj mot Viktor Jusjtjenko. Janukovytj förklarades inledningsvis som segrare, men anklagelser om valfusk ledde till den så kallade orangea revolutionen och ett ogiltigförklarande av valresultatet. Omval hölls i december 2004, där Jusjtjenko istället valdes till president.[7]

Kutjma åtalades år 2011 för sin misstänkta inblandning i mordet på Giorgi Gongadze år 2000, men efter en överklagan lades åtalet ner.[8] På senare år har han bland annat representerat Ukraina i förhandlingar mellan Ryssland, Frankrike, Tyskland och OSSE om en lösning på Ukrainakonflikten.[3]

Bildgalleri

Utmärkelser

Sovjetunionen

Utländska utmärkelser

Källor

  • Kohut, Zenon E.; Katchanovski Ivan., Nebesio Bohdan Y., Yurkevich Myroslav (2013) (på engelska). Historical dictionary of Ukraine [Elektronisk resurs]. Historical dictionaries of Europe (Second edition.). Libris 16266253 
  1. ^ [a b] Steven Eke, ”Profile: Leonid Kuchma”, BBC News 26 september 2002 (på engelska). Läst 21 juli 2023.
  2. ^ [a b c] ”Ukraina – Modern historia”, Landguiden, Utrikespolitiska institutet. Läst 21 juli 2023.
  3. ^ [a b c d] ”Leonid Kutjma”, Nationalencyklopedin. Läst 21 juli 2023.
  4. ^ Erik Ohlsson, ”Ukraina mot totalt kaos”, Dagens Nyheter 27 april 2001. Läst 21 juli 2023.
  5. ^ Michael Winiarski, ”Ukraina: Misstankar om utbrett valfusk”, Dagens Nyheter 2 april 2002. Läst 21 juli 2023.
  6. ^ Vladislav Savic, ”Ukarinas [sic] president anklagas för handel med Irak”, Sveriges Radio 15 oktober 2002. Läst 21 juli 2023.
  7. ^ ”Ukraina röstar för tredje gången”, SVT Nyheter 26 december 2004. Läst 21 juli 2023.
  8. ^ ”Nedlagt åtal mot Kutjma”, Dagens Nyheter 14 december 2011. Läst 21 juli 2023.
  9. ^ [a b c] ”Кучма, Леонид Данилович”, TASS (på ryska). Läst 24 juli 2023.
  10. ^ ”Suomen Valkoisen Ruusun ritarikunnan suurristin ketjuineen ulkomaalaiset saajat”, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat (på finska). Läst 24 juli 2023.
  11. ^ ”Conferimento di onorificenze dell'ordine "Al merito della Repubblica italiana". (GU Serie Generale n.277 del 27-11-1995 - Suppl. Ordinario n. 141)”, Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana 27 november 1995 (på italienska). Läst 24 juli 2023.
  12. ^ [a b] ”Leonid Kučma”, Visuotinė lietuvių enciklopedija (på litauiska). Läst 24 juli 2023.
  13. ^ Boletín Oficial del Estado nr 242, 7 oktober 1996 (på spanska). Läst 24 juli 2023.
  14. ^ ”Kuczma Łeonid”, Encyklopedia PWN (på polska). Läst 24 juli 2023.
  15. ^ Página Oficial das Ordens Honoríficas Portuguesas (på portugisiska). Läst 24 juli 2023.
  16. ^ ”Ukraynanın Prezidenti Leonid Daniloviç Kuçmanın "İstiqlal" ordeni ilə təltif edilməsi haqqında” Arkiverad 8 april 2022 hämtat från the Wayback Machine., e-qanun.az 6 augusti 1999 (på azerbajdzjanska). Läst 24 juli 2023.
  17. ^ ”President Tokayev awards President Rahmon with the highest Kazakhstan order”, Asia-Plus 5 maj 2023 (på engelska). Läst 24 juli 2023.
  18. ^ ”DECRET nr.593 din 11 decembrie 2000 privind conferirea Ordinului naţional Steaua României în grad de Colan, cdep.ro 11 december 2000 (på rumänska). Läst 24 juli 2023.
  19. ^ ”Кучма получил орден из рук диктатора-пособника террористов”, Ukrajinska pravda 12 oktober 2003 (på ryska). Läst 24 juli 2023.
  20. ^ ”PREŞEDINTELE REPUBLICII MOLDOVA DECRET Nr. 1437 din 08.08.2003 privind conferirea "Ordinului Republicii" Excelenţei Sale domnului Leonid KUCIMA” Arkiverad 24 juli 2023 hämtat från the Wayback Machine., lex.justice.md 8 augusti 2003 (på rumänska). Läst 24 juli 2023.
  21. ^ Zorjana Krit, ”Кучма в гостях у султана”, Ukraina Moloda 10 mars 2004 (på ukrainska). Läst 24 juli 2023.
  22. ^ ”State Awards Issued by Georgian Presidents in 2003-2015”, Institute for Development of Freedom of Information 10 maj 2016 (på engelska). Läst 24 juli 2023.

Externa länkar


Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!