Långtora kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Lagunda församling. Den är sockenkyrka i Långtora socken. Kyrkan ligger på Långtoraslätten, omkring tio kilometer nordost om Enköping. Själva Långtora by ligger på en sluttning ungefär femhundra meter norr om kyrkan.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett rakt avslutat korparti. En sakristia ligger i norr och ett vapenhus i söder. Byggnaden är uppförd av tegel med vitputsade fasader, och täcks av ett spånklätt sadeltak. I långhusets fyra hörn finns snedställda strävpelare. Kyrkorummet nås via vapenhuset. Intill kyrkan står en klockstapel.
Nuvarande salkyrka uppfördes troligen under senmedeltiden. Till kyrkan hörde då en tvårummig tegelbyggnad från 1200-talet eller 1300-talet, som ursprungligen utgjorde sakristia till en träkyrka. Den gamla sakristian revs i samband med att en ny sakristia uppfördes vid korets östra sida 1826. Denna revs i sin tur 1953 - 1955, och en ny sakristia byggdes i norr på den äldsta sakristians plats. Vapenhuset framför kyrkans sydportal uppfördes troligen i början av 1500-talet. Under 1700-talet och 1800-talet förstorades fönstren och fick rundbågiga former. Kyrkans exteriör har alltjämt medeltida karaktär. Ursprungligen var dock tegelfasaderna blottade, med blinderingar i långhusets gavelrösten.
Interiören präglas av takvalven som tillkom omkring år 1500. Valvribborna har längst ner konsoler och vissa av konsolerna är formade som gubbansikten. I långhusets tak finns ett åttadelat kryssvalv samt ett valv format som en korsstjärna. Korets tak har ett valv format som en Sturestjärna. Kyrkans medeltida korfönster, murat i tegel, togs fram vid en restaurering 1953 - 1955 under ledning av arkitektenNils Oelrich, då stadsarkitekt i Stockholm. Vidare fick då altaret sitt nuvarande utseende, och viss ombyggnad skedde av bänkinredningen från tidigt 1800-tal.
Inventarier
Dopfunten av gotländsk kalksten är från första hälften av 1200-talet. Funten har en fot med fyra utskjutande huvuden och en ornerad cuppa.
Vid långhusets södra respektive norra vägg finns ensamstående skulpturer föreställande apostlarnaPetrus och Paulus. Dessa kan ha hört till en predikstol från 1600-talet.
Nuvarande predikstol i nyklassisk stil är från 1841.
