PROFILBARU.COM

	Lärbro socken; Socken
	Lärbro kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Gotland
Härad	Gotlands norra härad
Kommun	Region Gotland
Bildad	medeltiden
Area	104 kvadratkilometer
Upphov till	Lärbro landskommun; Lärbro församling
Motsvarar	Lärbro distrikt
Tingslag	Gotlands domsagas tingslag (1948-01-01–); Gotlands norra tingslag (–1947-12-31)
Karta
	Lärbro sockens läge i Gotlands län. Lärbro sockens läge i Gotlands län.
Koordinater	57°47′13″N 18°47′37″Ö / 57.78694444°N 18.79361111°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	0951
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Lärbro distrikt
	Redigera Wikidata

Lärbro socken ingick i Gotlands norra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Lärbro distrikt.

Socknens areal är 103,98 kvadratkilometer, varav 103,24 land.^[1] År 2020 fanns här 997 invånare.^[2] Tätorten och kyrkbyn Lärbro med sockenkyrkan Lärbro kyrka ligger i socknen. Lärbro blev utsedd till årets socken på Gotland år 2015.

Administrativ historik

Lärbro socken har medeltida ursprung. Under 1500-talet införlivades Ganns socken. Socknen tillhörde Forsa ting som i sin tur ingick i Rute setting i Nordertredingen.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lärbro församling och för de borgerliga frågorna bildades Lärbro landskommun. Landskommunen utökades 1952 och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.^[3] Församlingen uppgick 2010 i Lärbro-Hellvi församling som 2012 uppgick i Forsa församling.^[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Lärbro, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.^[5]^[6]

Geografi

Lärbro socken ligger i norra Gotlands inland och består av en vidsträckt odlingsbygd omgiven av skogsbygd.^[7]^[8]^[1]

Gårdsnamn

Angelbos, Banne Lilla, Banne Stora, Bjärs Lilla, Bjärs Stora, Ganns Kyrkoägor, Gisslauser, Glästäde, Hammars Lilla, Hammars Stora, Hångers, Hägvide, Kajlungs, Kauparve, Kumble, Källstäde Lilla, Källstäde Stora, Liffride, Norder-Ire, Norrbys, Norrgårde, Norrvange, Nors, Pavals, Prästgården, Rangvide, Ringvide, Skuttlings, Slängs, Sudervange, Lilla Takstens, Stora Takstens, Tängelgårds, Uppegårds, Vikers Lilla, Vikers Stora, Vägume Lilla, Vägume Stora, Västninge.

Ortnamn

Simundstorp, Skolgården, Skoltomten, Staplebacke, Storgraun, Vaste.

Fornlämningar

Sliprännor^[9] finns i stort antal, båda i fast häll och i block. Kända från socknen är talrika lösfynd och en boplats från stenåldern, över 100 gravrösen, en hällristning, skärvstenshögar och skeppssättningar från bronsåldern samt cirka 60 gravfält, stensträngar och tre fornborgar från järnåldern. Också bildstenar, ett tiotal runristningar och offerkällan Hångers källa återfinns i denna socken.^[7]^[8]^[10]^[11]

Depåfynd och silverfynd från vikingatiden

Takstens. 188 kufiska silvermynt samt en armring och en spirallagd ten. Hittad vid grävning på åker.
Sudervanga. Två typ 2-armringar av massiv silver, hittade av bonden Stefan Jacobsson under åkerplöjning, vilka låg lösa i mullen en fjärdedels aln under marken.
Takstens gård. Åtta silvermynt, alla kufiska, samt en gjuten bronsbit. Funnet av bonden Olof Källström under åkergrävning.
Takstens. 23 kufiska silvermynt.
Takstens. Depåfynd, 148 silvermynt varav alla utom ett tyskt var arabiska, ett par obetydliga föremål av brons; ett avlångt spänne med draksirater, eldsvedda bronsbitar, bronsbleck med mera.
Takstens. Vacker silverarmring, typ 3. Hittad vid plöjning på en åker
Lilla Bjers. 118 silvermynt, alla arabiska, hittade vid nyodling på en ängsmark av husbonden Olof Segerdal.
Bjärs. Tio silvermynt, alla arabiska. Hittade av husbonden Olof Segerdal.
Liffride. 624 silvermynt, bitar av en punsornerad armbygel, fyra barrar, ett beslag med niello, en punsornerad plåt, tio tenar med mera. Mynten från 1000-talet, anglosaxiska, bysantinska, tyska, danska mm. Funna av husbonden Mårten Ögren, Niklas Lantbom och drängpojken Jakob Karlsson vid grushämtning i en örbacke.
Lilla Källstäde. 127 silvermynt, bitar av bleck, barrar, tenar med mera. Mynten kufiska, anglosaxiska och tyska. Hittade vid grävning i en hage.
Pavalds. En spiralten med omböjda ändar, en typ 1-armring samt 201 mynt, alla kufiska. Hittade invid en gammal trästubbe på en åker.
Bjärs. Fem arabiska mynt. Hittade på en åker.
Bjärs. En typ 2-armring, vägande nio ort med en 85% halt. Hittad vid plöjning.
Nors. 36 mynt, allesammans arabiska, därav sex fragment. Hittade våren 1906 vid plöjning på en åker kallad Nymansåker.
Nors. 287 arabiska mynt, därav 130 fragmentariska, åtta spiralringar använda för betalning, ett fragment av punsornerad armring, en ihoprullad typ 1-armring. Hittade på Norrgantsåkern vid plöjning, på samma plats som den tidigare.

Nors. Fjorton arabiska mynt, varav sex hela, vackert ringspänne av brons med ändarna avslutade i djurhuvuden, nålen med bred platt omfattningsdel, en liten massiv bronsring, en mosaikpärla samt en röd lerpärla. Funna 1907 under grävning i trädesjord.
Granhagsmyr. En bandformig armring, tre typ 2-armring, en typ 4-armring, spiralring med omböjda ändar, en ten. Hittade vid plöjning i åker.
Norrvange. 82 arabiska mynt.
Lilla Vägome. 233 arabiska mynt. Hittade vid kanalgrävning å en äng, c:a 3 dm. under jordytan.
Hägvide. Underligt depåfynd; oval spännbuckla, två bitar av glaserad keramik, en bronsknapp, sjuttiotvå olika föremål eller fragment av järn, tio bronsföremål, tre nötkreaturständer, två bitar obrända ben samt cirka tjugo arabiska och tyska 900-talsmynt och en kontorspolett av brons, fjärdedels skilling 1799. Vid undersökning, sedan en privatperson med metalldetektor år 1981 hittat fem mynt.
Pavalds. Depåfynd, intill en nu borttagen ek på åkermark. Består av ca 500 mynt, mest arabiska, två små bronsknoppar, hacksilver, armbyglar och armringar, fragment av silverten, ett ensamt blyföremål.
Pavalds. 114 silvermynt, mest fragment och alla arabiska, en del silverföremål; beslag, prydnader, öppen silverring, tre spiralringar med kvadratiskt tvärsnitt och omböjda ändar, två tenar med mera.

Namnet

Namnet (1300-talet Ledhubro) kommer från platsen för kyrkan. Förleden är ladha, 'stapla, lasta' som här med efterleden bro troligen har betydlsen 'något uppstaplat, syftande på broanläggningen.^[12]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lärbro socken 1800–2020

År			Folkmängd
1800			709
1810			793
1820			919
1830			1 049
1840			1 156
1850			1 179
1860			1 350
1870			1 478
1880			1 426
1890			1 271
1900			1 352
1910			1 301
1920			1 326
1930			1 424
1940			1 381
1950			1 356
1960			1 254
1970			1 254
1980			1 177
1990			1 124
2000			1 049
2010			999
2020			997
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022.