Kuhnegården

Kuhnegården
Byggnad
Kuhnegården, huvudbyggnaden
Kuhnegården, huvudbyggnaden
Land Sverige
Region Dalarna
Kommun Hedemora kommun
Ort Hedemora
Färdigställande Slutet av 1700-talet
Tillbyggnad och uthus
Tillbyggnad och uthus

Kuhnegården är en gård i centrala Hedemora, Dalarnas län. Den användes som kuranstalt i början av 1900-talet och har även gett upphov till namnet Kuhnebacken, som är namnet i folkmun på den branta delen av Ugglasgatan.

Byggnader

Kuhnegården uppfördes i slutet av 1700-talet och ska då ha varit en kaplansgård.[1] Huvudbyggnaden är en timmerbyggnad på stensockel med svart plåttak liggande i sadel. Den är i ett och ett halvt plan och klädd med vit liggande fasspontpanel med svarta (tidigare blå) omfattningar.

En tillbyggnad i vinkel mot huvudbyggnaden tillkom omkring år 1900 och förbinder huvudbyggnaden med ett rödmålat uthus från 1800-talet. Tillbyggnaden fungerade som bostadsdel då huvudbyggnaden användes som behandlingshem. Tillbyggnaden är av plank med rödmålad liggande fasspontpanel och mansardtak med svart plåt. Den har också en källarvåning med granitväggar och kilstensvalv.

Kuranstalten

Vid sekelskiftet 1900 öppnade änkekonsulinnan Matilda Glans en kuranstalt på gården. Behandlingarna som praktiserades var den så kallade Kuhnekuren, efter en skola av alternativmedicin den tyske naturläkaren Louis Kuhne hade utformat. Kuren bestod av vegetarisk kost och olika typer av bad.[2] Man använde även bland annat egentillredda naturläkemedel, sandinpackning samt behandling med strålning och hetluft.

Kuranstaltens badhus låg på andra sidan Sandelsgatan, mot Åsgatan, där senare Hedmans charkuteri med slakteri och korvfabrik skulle ligga till 1953.

Föreståndare på gården var teologistuderande Bernhard Lönnblad och läkare var traktens provinsialläkare Hjalmar Selldén (som senare blev utesluten ur Provinsialläkareförbundet för sina ställningstaganden för naturläkekonst).

Glans och Lönnblad gifte sig så småningom, och när Bernhard fick en komministertjänst i Smedjebacken avvecklades rörelsen och paret flyttade dit.

Referenser

Noter

  1. ^ Olsson, sid 83
  2. ^ Kuhnekuren i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)

Tryckta källor

  • Eriksson, Artur (1983). Mina minnens Hedemora. Hedemora: [Kulturnämnden]. sid. 39–40. Libris 414330 
  • Olsson, Daniels Sven (1980). Bebyggelse i Hedemora stad: kulturhistorisk miljöanalys. Dalarnas museums serie av rapporter, 0348-2863 ; 11. Falun: Dalarnas mus. sid. 83. Libris 7748551. ISBN 91-85378-31-3 

Externa länkar

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!