|
|
O-Kresol
|
M-Kresol
|
P-Kresol
|
| Strukturformel
|
|
|
|
| Molekylmodell
|
|
|
|
| Systematiskt namn
|
2-metylfenol
|
3-metylfenol
|
4-metylfenol
|
| Övriga namn
|
Orto-kreosol
|
Meta-kreosol
|
Para-kreosol
|
| Kemisk formel
|
C7H7OH eller C6H4CH3OH
|
| Molmassa
|
108,14 g/mol
|
| Utseende
|
Färglösa kristaller
|
Trögflytande vätska
|
Färglösa kristaller
|
| CAS-nummer
|
95-48-7
|
108-39-4
|
106-44-5
|
| SMILES
|
Oc1c(C)cccc1
|
Oc1cc(C)ccc1
|
Oc1ccc(C)cc1
|
| Egenskaper
|
| Densitet
|
1,05 g/cm³
|
1,03 g/cm³
|
1,02 g/cm³
|
| Löslighet (vatten)
|
25 g/l
|
24 g/l
|
19 g/l
|
| Smältpunkt
|
29,8 °C
|
11,8 °C
|
35,5 °C
|
| Kokpunkt
|
191 °C
|
203 °C
|
202 °C
|
| pKa
|
10,26
|
10,99
|
10,26
|
| Faror
|
| Flampunkt
|
81 °C
|
86 °C
|
86 °C
|
| Huvudfara
|
|
| NFPA 704
|
|
Kresol eller metylfenol är samlingsnamnet på tre vanligt, naturligt förekommande liksom på konstgjord väg framställda organiska föreningar. De tre föreningarna tillhör ämnesklassen fenoler. Kresol kan förekomma i fast eller flytande form. I likhet med andra typer av fenoler oxideras kresol långsamt vid kontakt med luft och får då en gulaktig till brunaktig röd färg. I likhet med flera andra fenoler kan kresolens lukt ha en medicinartad karaktär. Kresol produceras ofta syntetiskt ur bensen och toluen.
Artikelursprung
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
