Namnet Klippan eller Ekenäsklippan[3] anses komma av det berg, "Lilla Klippan"[4] eller "Skinnareklippan", som låg nordost om Gamla Älvsborgs fästning, och som delvis bildade själva hamnplatsen "klippan". Redan i Karlskrönikan från 1450-talet omnämns "Klippan".[5] På det lilla berget reser sig nu Sankta Birgittas kapell, uppfört 1857 av David Carnegie d.y. Berget Stora Klippan är sedan länge jämnat med marken.[6]
Klippan kan sägas vara Göteborgs första riktiga hamn, eftersom man helt enkelt inte kom längre in i älven då den var för grund. Därefter skedde omlastning till hemförarbåtar, som förde varor och passagerare vidare in mot staden.
I början av 1600-talet startade den första färjeförbindelsen med Hisingen över Göta älv. Färjan gick mellan Klippan och Färjestaden på hisingsidan. I samband med Älvsborgsbrons öppnande 1967 upphörde den reguljära färjetrafiken.
Vid Klippan hade Ostindiska kompaniet sin hamn för de skepp som kom tillbaka från Kina.
^' Berättelser ur Göteborgs Historia under Frihetstiden, [1719-1772], Hugo Fröding, Göteborg 1919 , s. 184
^Majornas historia, P Hallén/K Olsson/L Rosenberg/P Sandberg, Landsarkivet i Göteborg 2007 ISBN 978-91-631-4116-4 ISSN 0283-4855 s.108
^Gamla Älvsborg i nytt ljus : arkeologiska undersökningar 2004-2006, Mona Lorentzson, Mats Sandin, Tom Wennberg ; med bidrag av Staffan von Arbin, Göte Nilsson Schönborg, Tommie Vester; redaktör: Ulf Ragnesten, Göteborgs stadsmuseum, Göteborg 2011, Serie: Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum, 1651-7636 ; 2011:1, s. 22
^Charta öfver Stora och Lilla Klippan uti Götheborgs och Bohus län, Säfwedahls Härad och Örgryte Socken, H. Hallberger 1816
Tryckta källor
Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson 1981
Göteborgsguiden, STF/Gbg. Info.avd. 1979
Göteborg förr och nu, Göteborgs Hembygdsförbund 1962
Vidare läsning
Ekman, Håkan; Attman Artur (1958). Sockerbruket vid Klippan 1808-1958: till minne av f.d. Lorentska fabrikerna och D. Carnegie & Co:s och dess arvtagares verksamhet inom sockerindustrin i Göteborg samt ett tack till alla dem som verkat därute från släkten Ekman. Göteborg: [s.n.]. Libris792264
Bodman, Gösta; Reuterskiöld Sigvard (1934). Sockerbruket i Göteborg 1808-1934: historisk del. Göteborg: [Wettergren & Kerber]. Libris1368075
Lindälv, Elof (2001[1977]). Klippans kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 12 (Faks.-uppl.). Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris3331250