- Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Karlstads stad. För dagens kommun, se Karlstads kommun. För tätorten, se Karlstad.
Karlstads stad var en stad och kommun i Värmlands län.
Administrativ historik
Karlstad fick sina stadsrättigheter den 5 mars 1584[1] av hertig Karl, som samtidigt fråntog stadsrättigheterna givna bara två år tidigare till Broo stad (nuvarande Kristinehamn).
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1934 inkorporerades Karlstads landskommun och 1967 Östra Fågelviks landskommun. 1971 gick staden upp i den då nybildade Karlstads kommun.[2]
Staden hade egen jurisdiktion, rådhusrätt som 1971 uppgick i Karlstads tingsrätt.[3]
Karlstads stadsförsamling uppgick 1934 med Karlstads landsförsamling till Karlstads församling som 1962 bytte namn till Karlstads domkyrkoförsamling. Norrstrands församling utbröts samma år.[4]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2153[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950 som då också omfattade Karlstads socken.
Stadsvapnet
Blasonering: I fält av silver den högra hälften av en blå örn med röd beväring mellan två höga, med spetsiga huvar försedda röda torn.
Vapnet går tillbaka på ett sigill i privilegiebrevet för Karlstads stad från 1584. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1949 och registrerades i Patent- och registreringsverket 1974.
Geografi
Karlstads stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 77,75 km², varav 74,74 km² land.[6]
Tätorter i staden 1960
I Karlstads stad fanns tätorten Karlstad, som hade 42 488 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,0 procent.[7]
Politik
Mandatfördelning i Karlstad stad, valen 1919–1966
Valår | V | S | SP | ÖVR | KVF | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1919 | | 14 | | 4 | | | | 8 | 10 | | 36 | 62,3 | |
1920 | | 13 | | 5 | | | | 8 | 10 | | 36 | 32,0 | |
1922 | | 16 | | 2 | | | | 8 | 10 | | 36 | 43,5 | |
1926 | | 17 | | | | | 5 | 2 | 12 | | 36 | 40,3 | |
1930 | | 17 | | | | | 5 | 2 | 12 | | 36 | 47,0 | |
1934 | | 19 | 1 | | | | | 6 | 10 | | 36 | 57,3 | |
1938 | | 18 | | | 7 | | | 4 | 7 | | 36 | 54,6 | |
1942 | 2 | 16 | | | 7 | | | 4 | 7 | | 36 | 62,8 | |
1946 | 5 | 19 | | | 4 | | | 8 | 9 | | 45 | 64,7 | |
1950 | 1 | 23 | | | | | | 13 | 8 | | 45 | 75,9 | |
1954 | 2 | 21 | | | | | | 12 | 10 | | 45 | 71,9 | |
1958 | 1 | 23 | | | | | | 8 | 13 | | 45 | 76,4 | |
1962 | 1 | 22 | | | 3 | 2 | | 8 | 9 | | 45 | 78,3 | |
1966 | 2 | 20 | | | | 3 | | 9 | 11 | | 45 | 80,6 | |
- Övriga 1919-1922 var Demokratiska medborgarförbundet.
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Källor