Karl XII levde officiellt i Turkiet som sultanens hedrade gäst och tituleras i Ahmed III:s skrivelser "Den högt lysande bland de stora furstar, som dyrka Jesum, beklädd med präktighet och majestät, ärones och härlighetenes herre". Men gästfriheten blev i längden ansträngande för den turkiska statskassan. De dryga utgifterna för svenskarnas underhåll var också något som storvisirerna – som var mer fientligt inställda till Karl XII – inte försummade att peka på när de försökte få den svenske kungen att resa sin väg. Den fara som från storvisirens sida hotade Karl motvägdes dock oftast av sultanens välvilja. Men under loppet av år 1712 blev faran större än förut då tatarernaskhan, som dittills varit Karls vän, gick över på hans fienders sida.
Händelsen
Den 1 februari 1713 fick turkarna nog av gästerna och försökte med vapentvång förmå kungen och hans entourage att avresa. Karl XII höll tillsammans med ett fyrtiotal karoliner stånd mot cirka 600 turkar innan kungen springande snavade på sina egna sporrar och blev tillfångatagen. "Folksamling" heter på turkiskakalabalık, vilket blivit ett svenskt lånord med betydelsen "förvirring" eller "stor oreda". LivdrabantenAxel Erik Roos utmärkte sig särskilt under kalabaliken och berättelserna säger att han under dagen räddade kungens liv tre gånger.
Försvaret av lägret
Själva händelsen ägde rum vid orten Varnitsa på Dnjestrs östra strand, cirka 4 kilometer norr om staden Bender, dit kungen hade flyttat med sitt följe i juli 1711. Där lät kungen åt sig uppföra en envåningsbyggnad av sten med ovanligt tjocka murar. Runt omkring "kungshuset" uppfördes efter hand 5 à 6 byggnader för ämbetsmän och baracker för en bataljon om 500 man. Detta byggnadskomplex kallades vanligen "lägret".[3] Beteckningen Karlopolis används också.
Kungshuset, vid byn Warnitza nära staden Bender
Utanför kungshuset byggdes sex pilformade redutter bestående av tunnor med fruset vatten eller grus som skydd mot kulor. Samtliga fönster spikades igen med brädor som endast lämnade små skottgluggar kvar, medan byggnadens väggar var kraftiga nog att stå emot den osmanska arméns gammalmodiga artilleripjäser. Försvararna förlitade sig på flera faktorer för att eventuellt kunna segra: överlägsen utrustning, stark disciplin, mängder av ammunition och fiendens vilja att ta Karl XII och hans män levande. Särskilt det sistnämnda skulle få en avgörande roll, då många turkiska soldater försökte nå fram till den svenska konungen utan att bry sig om hans väl förberedda livgardister. Konungen själv lär ha dödat många turkar under belägringen.
Plan över Kungshusets interiör samt viss beskrivning av Kalabaliken i Bender.
Lista över svenskar som deltog i slaget
Cirka 45 svenska karoliner antas ha deltagit i försvaret av Bender, men endast 42 namn har bevarats.[4]Axel Sparres personliga kock deltog i slaget där han omkom, men namnet är okänt.
Händelsen var förebild för Mats Arehns film Kalabaliken i Bender (1983). Även på tidigt 1920-tal gjordes en stor spelfilm med scener från kalabaliken. Våren 2007 sattes en komisk föreställning av JuvenalOrden upp på Upsala Stadsteater vid namn En kalabalik i sänder som hade inspirerats av kalabaliken i Bender och tiden därefter.
Striden är grund för musikvideon till det svenska rockbandet Sabatons låt The Royal Guard (engelsk version av deras låt Livgardet) vilken släpptes 9/4 2021.
.svg){kind=icon}
