Indisk juveltrast är en liten fågel med långa och starka ben, en mycket kort stjärt och kraftig näbb. Den har ett beigefärgat hjässband, svart diadem, ett tjockt svart ögonstreck samt vit strupe och hals. Ovansidan är grön, stjärten blå och undersidan beige med en lysande röd fläck på nedre delen av buken och undergumpen.
Fågeln hörs oftare än den ses, en distinkt och högljudd tvåstavig vissling, wheeet-tieu eller wieet-pyou, ibland trestavigt hh-wit-wiyu. Den har vanan att vissla en eller ett par gånger, ofta med sällskap av revirgrannar, vid gryning eller skymning, vilket gett den namnet "klockan 6-fågeln" på tamil.[4] När den visslar kastar den huvudet bakåt och pekar näbben uppåt.[5]
Utbredning
Indisk pitta förekommer som namnet avslöjar på indiska subkontinenten,[3] i Bangladesh, Indien, Nepal, Pakistan och Sri Lanka.[1] Fågeln häckar huvudsakligen i Himalayas förberg från Margalla hills i norra Pakistan i väst[6] till åtminstone Nepal och möjligen Sikkim i öst. Den häckar också i höglänta områden i centrala Indien och Västra Ghats söderut till Karnataka.[7][8] Efter häckning flyttar de till andra delar av Indiska halvön samt Sri Lanka. Utmattade fåglar kan till och med påträffas inne i hus.[5] Den är sällsynt i Indiens torrare områden.[9]
Vid ett tillfälle har indisk juveltrast påträffats i Iran, 19 november 1968.[10]
Indisk juveltrast bebor snårdjungel samt både lövfällande och tät städsegrön skog. Där lever den ett undanskymt liv på marken eller under tät undervegetation och undgår därför trots sin färgglada fjäderdräkt upptäckt. Födan består av insekter och andra små ryggradslösa djur, men ha även noterats ta matrester som hamnat på marken.[12]
Häckning
Indisk juveltrast häckar under sydvästmonsunen från juni till augusti, mest aktivt i juni i centrala Indien och juli i norra Indien.[13] Det runda boet av torra löv och gräs med en rund öppning på ena sidan placeras på marken eller på en låg gren. Honan lägger fyra till fem mycket glansigt vita runda ägg med rödbruna och lila fläckar.[5][7]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av skogsavverkning, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som inte ovanlig.[14] Stora antal fångas under flyttningen för att äta.[1]
Referenser
Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Indian pitta, läst 2018-10-03 som anger följande källor:
Donald, C. H. (1918). ”The occurrence of the Indian Pitta Pitta brachyura in the Kangra District, Punjab”. Journal of the Bombay Natural History Society 25 (3): sid. 497–499.
^ [ab] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 147. ISBN 978-84-941892-9-6
