Herbert Maxwell

Herbert Maxwell
Född	8 januari 1845[1][2][3]
Död	30 oktober 1937[4][1][2] (92 år)
Medborgare i	Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Christ Church College Eton College
Sysselsättning	Hortikulturist, författare[5], politiker[6], genealog, fiskare[7]
Befattning
Ledamot av Kronrådet Ledamot av Förenade kungarikets 22:a parlament Storbritanniens 22:a parlament, Wigtownshire (1880–1885)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 23:e parlament Storbritanniens 23:e parlament, Wigtownshire (1885–1886)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 24:e parlament Storbritanniens 24:e parlament, Wigtownshire (1886–1892)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament Storbritanniens 25:e parlament, Wigtownshire (1892–1895)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament Storbritanniens 26:e parlament, Wigtownshire (1895–1900)[8] Ledamot av Förenade kungarikets 27:e parlament Storbritanniens 27:e parlament, Wigtownshire (1900–1906)[8]
Politiskt parti
Konservativa partiet
Maka	Mary Fletcher-Campbell (g. 1869–)[9][10]
Barn	William Maxwell (f. 1869)[11] Ann Christian Maxwell (f. 1871)[11] Winifred Edith Maxwell (f. 1873)[11] Beatrice Mary Maxwell (f. 1875)[11] Aymer Edward Maxwell (f. 1877)[12][9]
Föräldrar	Sir William Maxwell av Monreith, 6:e Bt.[11] Helenora Shaw-Stewart[11]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society Riddarkompanion av Tistelorden Fellow of the Royal Geographical Society
Redigera Wikidata

Sir Herbert Eustace Maxwell, född den 8 januari 1845, död den 30 oktober 1937, var en skotsk politiker och skriftställare.

Maxwell var 1880-1906 konservativ parlamentsledamot och 1886-92 en av skattkammarlorderna i Salisburys andra ministär. Han är författare till några romaner och en mängd historiska arbeten, som biografier över W.H. Smith (1893) och hertigen av Wellington (2 band, 1899), A history of Dumfriesshire and Galloway (1896), The house of Douglas (2 band, 1901), A century of empire (3 band, 1909-11) och The making of Scotland (1911). Han utgav även de för 1800-talets politiska historia betydelsefulla Creevey papers 1903.

Källor

• Maxwell i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Noter

1. ^ [ ] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p8218.htm#i82180, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p8218.htm#i82180, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Kindred Britain-ID: I22646, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Hansard-ID (1803-2005): sir-herbert-maxwell, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
5. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
6. Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): sir-herbert-maxwell, läst: 22 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
7. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0321351, läst: 18 november 2024.^{[källa från Wikidata]}
8. ^ [ ] Hansard 1803–2005.^{[källa från Wikidata]}
9. ^ [ ] Kindred Britain, läs online.^{[källa från Wikidata]}
10. The Peerage person-ID: p8218.htm#i82180, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
11. ^ [ ] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}
12. läs online, kindred.stanford.edu .^{[källa från Wikidata]}