Henoksböckerna kallas de tre skrifter inom den tidiga judiska (och kristna) litteraturen där Henok (omnämnd i 1 Mos. 5:18-24 samt Jud. v. 14-15) anges som upphovsman. Innehållet i samtliga är apokalyptiskt.
Andra Henoksboken (ursprungligen sannolikt på grekiska men endast bevarad i fornkyrkoslavisk översättning) är av annat ursprung än första Henoksboken, och, i nuvarande skick, en kristen apokalyps.[1] Huruvida den ursprungliga textversionen härrör från en judisk tillkomstmiljö under århundradet före den västerländska tideräkningens början, från en kristen tillkomstmiljö i det bysantinska riket under 800-talet, eller någonting däremellan är föremål för debatt.[2]
Tredje Henoksboken
Tredje Henoksboken (på hebreiska) är ett led i den judiska mystikens utveckling (ungefär tusen år före kabbalans uppkomst).[källa behövs] Den representerar ett yngre stadium i Henok-spekulationen.[1] Den hittades 1928,[1] men dess datering har varit föremål för avsevärd debatt. Välsignelseformuleringar i Tredje Henoksboken uppvisar en form äldre än Gemara, [3] och P. Alexander daterar verket till 400- eller 500-talet. [4]
^Charlesworth, James H. (ed.): The Old Testament Pseudepigrapha: Apocalyptic Literature and Testaments sid. 95, Darton Longman & Todd Ltd., London 1983; ISBN 0-232-51603-0
^Charlesworth, James H. (ed.): The Old Testament Pseudepigrapha: Apocalyptic Literature and Testaments sid. 226, Darton Longman & Todd Ltd., London 1983; ISBN 0-232-51603-0
^Charlesworth, James H. (ed.): The Old Testament Pseudepigrapha: Apocalyptic Literature and Testaments sid. 229, Darton Longman & Todd Ltd., London 1983; ISBN 0-232-51603-0