Helenevik är ett område i östra delen av kommundelen Östra Mölndal (motsvarande Stensjöns distrikt). Helenevik började bebyggas med villor under 1930-talet.
Historia
På 1860-talet byggde timmerhandlaren Johan C Lundgren Heleneviks gård vid Rådasjöns strand och den uppfördes under åren 1868–1870.[1] Gården låg vid nuvarande korsningen mellan Rådavägen och Heleneviksvägen, med boningshuset på södra sidan av Heleneviksvägen och ladugården på den norra sidan. Gården uppkallades efter Lundgrens hustru Helena.[1] Området var tidigare utmark till Mölndals by och hemmanet Trädgården.[3]
Gården avstyckades år 1931.[4] Ladugården revs år 1932 och boningshuset år 1987[1]. Enligt avstyckningsplanen fanns omkring 100 tomter och en allmänning.[5] Gården köptes 1970 av Mölndals stad, varvid Mölndals Roddklubb kom att disponera mangårdsbyggnaden.[6]
Det första egnahemsbygget skedde år 1926 vid nuvarande Rådavägen 54, men den egentliga bebyggelsen inleddes i början av 1930-talet. Bebyggelsen skedde längs Rådavägen, Heleneviksvägen, Heleneviksbacken och Sjöstigen. År 1933 fanns 47 fastigheter och 1945 hade antalet utökats till 60 stycken. Området kallades ibland för "Heleneviks villastad".[3] Heleneviksbacken kallades Hallbergs backe efter Anders Hallberg, en pionjär som bodde på toppen av backen.[4] Gatunamnen Heleneviksvägen, Heleneviksbacken och Sjöstigen antogs den 19 maj 1969.[1][8]
År 1949 donerades tomten "trekanten" av en av systrarna Lundgren, som ägde Heleneviks gård, till en stiftelse, för att det där skulle uppföras ett församlingshem.[9]
Heleneviks Egnahemsförening bildades sommaren 1935.
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] Gahrn (1998), s. 145
- ^ [a b] Gahrn (1998), s. 384
- ^ [a b] Gahrn (1998), s. 146
- ^ Larsson (1992), s. 23-24
- ^ Mölndals hembygdsförening (1993), s. 410
- ^ Gahrn (1998), s. 292
- ^ Larsson (1992), s. 25
Källor
- Gahrn, Lars (1998). Mölndals gatunamn: Mölndals historia i gatunamnsartiklar. Mölndal: L. Gahrn. ISBN 91-630-7374-9
-
- Mölndal: lantbruks- och trädgårdsstad under omvandling. Mölndal: Mölndals hembygdsfören. 1993. sid. 410. Libris 1720850. ISBN 91-630-1870-5
