Heinrich Kiepert

Heinrich Kiepert
Heinrich Kiepert, 1885.
Född	31 juli 1818[1][2] Berlin[1][2]
Död	21 april 1899[1][2] (80 år) Berlin[1][2]
Begravd	St. Jacobi-Kirchhof I
Medborgare i	Konungariket Preussen[2]
Utbildad vid	Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin[2] Joachimsthalsches Gymnasium, 1836[2]
Sysselsättning	Geograf[2], resenär[3], universitetslärare, kartograf, pedagog[3]
Befattning
Fuldmægtig (1845–1852)[2] Extraordinär professor (1859–)[2] Fuldmægtig (1864–) Professor (1874–)[2]
Arbetsgivare	Landes-Industrie-Comptoir zu Weimar (1845–1852)[2] Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1859–)
Barn	Richard Kiepert (f. 1846 och 1846)[2]
Utmärkelser
Hedersgrav
Namnteckning
Redigera Wikidata

Johann Samuel Heinrich Kiepert, född den 31 juli 1818 i Berlin, död där den 21 april 1899, var en tysk geograf och kartograf.

Biografi

Kiepert grundlade sitt anseende som kartritare genom den under Carl Ritters medverkan bearbetade Atlas von Hellas und den hellenischen Kolonien (1840-46, 24 blad). Senare studerade han i synnerhet Mindre Asien, vars västra delar var målet för flera studieresor (1841-42, 1870, 1886 och 1888), och utgav Karte von Kleinasien (1843-45, 6 blad), som vann det största erkännande och jämte hans Karte des Osmanischen Reichs in Asien (1844, 2 blad) bildade grundvalen för Mindre Asiens geografi. Nybearbetningar av den förra var Nouvelle carte générale des provinces asiatiques de l’Empire Ottoman (1884) och Spezialkarte vom westlichen Kleinasien (1892, 17 blad), av den senare Carte générale de l’Empire Ottoman (1892).

1845-52 hade Kiepert den tekniska ledningen av geografiska institutet i Weimar, utnämndes 1859 till extra ordinarie och 1874 till ordinarie professor i geografi vid universitetet i Berlin samt fick 1865 tillika anställning vid den statistiska byrån där.

1894 började utgivningen av hans Formos orbis antiqui, en stor atlas till gamla tidens historia (fortsattes, av sonen Richard Kiepert). Kieperts kartor värderades inte bara för sin stora korrekthet i teckning, utan även för stor noggrannhet i återgivandet av främmande namn. Han offentliggjorde även flera vetenskapliga avhandlingar, särskild rörande den gammalorientaliska geografin, i vetenskapliga akademins i Berlin "Monatsberichte" (han blev 1853 ledamot av denna akademi).

Andra kartverk

Del av Atlas antiquus

• Neuer Handatlas über alle Teile der Erde (1857-61, 45 blad)
• Atlas antiquus (många upplagor), som vunnit stor spridning
• Wandkarte von Palästina (1857, 8 blad)
• Specialkartor över olika delar av jorden
• Väggkartor och kartböcker för skolbruk
• Jordglober

Skrifter

• Lehrbuch der alten Geographie (1877-78)
• Leitfaden der alten Geographie (1878)

Bilder & media

Källor

Noter

1. ^ [ ] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Heinrich-Kiepert, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 4, unknown value, s. 322-323, läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 15 december 2024 .^{[källa från Wikidata]}
3. ^ [ ] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2004254062, läst: 17 november 2024.^{[källa från Wikidata]}

Tryckta källor

• Kiepert, 1. Heinrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)