Karta från 1600-taletHalmstad omkring 1700, med Österskans i förgrunden i mitten av bilden
Halmstads stadsbefästning bestod av försvarsanordningar runt Halmstads historiska stadskärna i Halmstad. Under 1300-talet anlades vallar runt den då nyanlagda staden, vilken hade flyttats från nuvarande Övraby. Svenskarna intog staden 1534 under Grevefejden och belägrade den 1563 utan att lyckas inta den under Erik XIV. Efter belägringen 1563 var det enklare försvarsverket från medeltiden till stor del förstört, samtidigt som nya idéer om hur man bygger bättre och säkrare fästningar hade utvecklats bland annat i Italien. Den danske kungen Kristian IV beslöt därför att anlägga en modern befästning.
Uppdraget gick till nederländaren Hans van Steenwinckel den äldre, som hade lärt sig det italienska sättet att anlägga fästningar och hade arbetat som fästningsarkitekt åt Danmark i två decennier. Han påbörjade arbetet 1598, men dog i pesten 1601, innan Halmstads fästningsverk hade färdigställts. Han efterträddes av byggmästare Willum Cornelissen, som också slutförde uppförandet av Halmstads slott, vilket inte var en del av befästningarna. På medeltiden hade det inte funnits något skydd mot Nissan, men i de moderna befästningarna ingick en stadsmur i tegel längs den västra stranden.
År 1605 stod Halmstads fästning klar med bastioner, kasematter och två högverk samt fyra stadsportar och en vallgrav runt stan
Norre Port, den enda bevarade av de fyra stadsportarna
HögverketVästerkatt, eller Västre Katt, ett högt jordverk för långskjutande artilleri. Inuti Västre Katt finns fyra långa tunnvalv som använts som lagerutrymmen av Krönleins bryggeri sedan 1849, då dess föregångare Appeltofftska bryggeriet köpte marken.
