Hälsoeffekter av den globala uppvärmningen är påverkan på människors hälsa eller välbefinnande som orsakats av den globala uppvärmningen. Hoten mot hälsa omfattar direkta effekter av värmeböljor, översvämningar och stormar, men även indirekta faror från förändrade mönster för infektionssjukdomar, sämre tillgång till mat, nya mönster för migration och konflikter om resurser som vatten, bördig mark och fiske.[1] Den globala uppvärmningen förväntas även ge positiva effekter på människors hälsa, såsom färre köldrelaterade dödsfall.
2022 kallade WHO den globala uppvärmningen för det enskilt största hotet mot människors hälsa.[2][3]
Infektionssjukdomar
Klimatförändringar i form av varmare och mer extremt väder bidrar till att nilfeber och denguefeber sprids till nya områden.[4] Många länder där till exempel denguefeber sannolikt kommer att spridas ytterligare har underutvecklade hälsosystem, vilket ytterligare ökar utmaningarna.[5][6] Stigande temperaturer kan också leda till ökad antibiotikaresistens och sämre hållbarhet för läkemedel. Tillsammans med avskogning och djurhållning ökar ett varmare klimat också riskerna för nya pandemier.[7][8][9] År 2022 bedömde IPCC att en av tre människor utsätts för dödlig värmestress, vilket förväntas öka till 50–75 % i slutet av århundradet. Värmeböljor i kombination med luftföroreningar och vattenbrist gör enligt IPCC att fattiga i världens största städer dör eller insjuknar.[10]
Folkhälsomyndigheten pekade 2021 ut värmeböljor och fästingburna sjukdomar som de största hälsoriskerna från global uppvärmning i Sverige. Men också livsmedelssäkerhet, översvämningar och andra typer av infektioner pekas ut.[11][12]
Psykisk hälsa och välbefinnande
Även psykisk hälsa påverkas av den globala uppvärmningen.[13][14] Känslor såsom oro, stress och ångest är normala reaktioner inför hot och/eller osäkerhet om framtiden. Dessa känslor kan förknippas med hopplöshet och förnekelse, men också med handling och engagemang.[15][16]
Höjda temperaturer har kopplats till ökad stress och aggressioner, och till fler självmord.[17][18] Oro för framtiden och trauma från katastrofer och flykt ökar förekomsten av PTSD, missbruk, depression och ångest.[18][19]
Klimatångest
Klimatångest eller ekoångest kan definieras som "den kroniska rädslan för miljöns undergång".[20] I allmänhet är det dock ett samlingsbegrepp för naturliga känslomässiga reaktioner på klimatförändringarna.[21] Tillståndet kan ge upphov till en rad psykologiska reaktioner som ångest, oro, stress, sömnstörningar, panikattacker, med flera. Reaktionerna i sig kan ses som en hälsosam och rationell reaktion på ett verkligt hot, men kan i förlängningen ge upphov till betydande stress, något som kan skada psykisk hälsa och välbefinnande vilket kan motverkas med olika stöd.[22] Klimatångest har också visat sig ha ett positivt samband till sannolikheten att personer beter sig på ett sätt som gynnar miljön och klimatet, och dessutom visat sig korrelera med sannolikheten att engagera sig i klimataktivism.[23]
Påverkan på attityder och beteenden
Flera studier har visat att global uppvärmning har gett upphov till oro och stress bland breda lager av människor runt om i världen.[24][25][26] I en undersökning från 2020 rapporterade mer än två tredjedelar av amerikaner att de var oroliga över hur klimatförändringarna skulle påverka planeten.[27][28] En undersökning av ungdomar i åldern 16–25 år i 10 länder visade att tre fjärdedelar var rädda för framtiden, rapporterade The Lancet 2021. Mer än 45 % av de tillfrågade ungdomarna sa att deras känslor om klimatförändringarna påverkade deras dagliga liv negativt och 39% svarade att de är tveksamma till att skaffa egna barn.[26][a]
I en studie som studerade klimatrelaterade känslor i 25 länder kunde forskarna se att negativa känslor kopplat till klimatförändringar ökade risken för sömnstörningar och kunde associeras med lägre självskattad psykisk hälsa i de flesta länder som undersöktes.[29]
Även om klimatångest är en fullt normal reaktion på de utmaningar som global uppvärmning skapar och sällan blir ett kliniskt problem som kräver vård, kan den bidra till att forma uppfattningar om samhället och framtiden, vilket i synnerhet hos unga kan skapa känslor av ilska, hopplöshet eller handlingsförlamning men även hopp och engagemang.[30]
Positiva effekter på mänsklig hälsa
Klimatförändringarna förväntas även få vissa positiva effekter på människors hälsa. I takt med ett varmare klimat förväntas färre köldrelaterade dödsfall[31] och indirekta positiva hälsoeffekter till följd av kortsiktigt förbättrade förhållanden för växtlighet.[32] De negativa hälsoeffekterna av den globala uppvärmningen väntas dock överväga de positiva, sett i både ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv.[31]
Referenser
Kommentarer
- ^ Informationen återfinns i tabell 2 i artikeln
Noter
- ^ ”Gender, Climate Change and Health” (på engelska). Global Report. WHO. 1 december 2014. sid. 6. https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789241508186. Läst 21 april 2022.
- ^ ”World Health Day 2022” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/campaigns/world-health-day/2022. Läst 21 april 2022.
- ^ ”WHO: Klimatkrisen är det största hälsohotet”. Dagens ETC. 11 april 2022. https://www.etc.se/klimat-miljo/who-klimatkrisen-aer-det-stoersta-haelsohotet. Läst 21 april 2022.
- ^ ”Sjukdomar gynnas av klimatförändringarna”. Tidningen Extrakt. 19 maj 2020. https://www.extrakt.se/infektionssjukdomar-gynnas-av-klimatforandringarna/. Läst 18 juni 2022.
- ^ Ebi, Kristie L.; Nealon, Joshua (2016-11-01). ”Dengue in a changing climate” (på engelska). Environmental Research 151: sid. 115–123. doi:10.1016/j.envres.2016.07.026. ISSN 0013-9351. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935116303127. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”The Lancet: Extreme heat threatens ‘systemic failure’ of hospitals” (på engelska). Carbon Brief. 28 november 2018. https://www.carbonbrief.org/the-lancet-extreme-heat-threatens-systemic-failure-of-hospitals/. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Coronavirus and Climate Change” (på amerikansk engelska). C-CHANGE | Harvard T.H. Chan School of Public Health. 19 maj 2020. https://www.hsph.harvard.edu/c-change/subtopics/coronavirus-and-climate-change/. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Så leder klimatförändringarna till nya pandemier”. DN.SE. 8 maj 2022. https://www.dn.se/vetenskap/sa-leder-klimatforandringarna-till-nya-pandemier/. Läst 18 juni 2022.
- ^ Milman, Oliver (28 april 2022). ”‘Potentially devastating’: Climate crisis may fuel future pandemics” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2022/apr/28/climate-crisis-future-pandemics-zoonotic-spillover. Läst 18 juni 2022.
- ^ Bergendorff, Johan (28 februari 2022). ”Analys: Våra barns framtid står på spel”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/det-ar-vara-barns-framtid-som-star-pa-spel. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige - En risk- och sårbarhetsanalys”. Folkhälsomyndigheten. 20 december 2021. sid. 10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsokonsekvenser-av-klimatforandring-i-sverige-en-risk-och-sarbarhetsanalys/. Läst 21 april 2022.
- ^ Bjerström, Erika (5 oktober 2021). ”Analys: Analys: ”Monsterfästingar, giftiga larver och smittor är klimatkrisens nya hälsorisker””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/monsterfastingar-giftiga-larver-och-smittor-klimatkrisens-nya-halsorisker. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Why mental health is a priority for action on climate change” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news/item/03-06-2022-why-mental-health-is-a-priority-for-action-on-climate-change. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Urgent need to address mental health effects of climate change, says report”. American Psychological Association. 4 november 2021. https://www.apa.org/news/press/releases/2021/11/mental-health-effects-climate-change. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Nytt faktablad om barns och ungas oro inför klimatförändringen”. www.folkhalsomyndigheten.se. 16 november 2023. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2023/november/nytt-faktablad-om-barns-och-ungas-oro-infor-klimatforandringen/. Läst 3 oktober 2024.
- ^ ”Climate Change and Mental Health Connections” (på engelska). www.psychiatry.org. https://www.psychiatry.org/patients-families/climate-change-and-mental-health-connections. Läst 3 oktober 2024.
- ^ ”Climate Psychiatry 101” (på amerikansk engelska). Climate Psychiatry Alliance. Arkiverad från originalet den 18 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220618102841/https://www.climatepsychiatry.org/climatepsychiatry101. Läst 18 juni 2022.
- ^ [a b] Cianconi, Paolo; Betrò, Sophia; Janiri, Luigi (2020). ”The Impact of Climate Change on Mental Health: A Systematic Descriptive Review”. Frontiers in Psychiatry 11. doi:10.3389/fpsyt.2020.00074/full. ISSN 1664-0640. https://www.frontiersin.org/article/10.3389/fpsyt.2020.00074. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”The Psychic Impacts of Chronic Climate-Change Stress” (på amerikansk engelska). Climate Psychiatry Alliance. https://www.climatepsychiatry.org/psychic-impacts. Läst 18 juni 2022.
- ^ Clayton S. 2017 Mental Health and Our Changing Climate: Impacts, Implications, and Guidance. Wash DC Am Psychol Assoc EcoAmerica.
- ^ Nylén, Kata. Lärarens guide till klimatmedveten undervisning. Natur & Kultur. sid. 10. Läst 4 oktober 2024
- ^ Lawrance, Emma L.; Thompson, Rhiannon; Newberry Le Vay, Jessica; Page, Lisa; Jennings, Neil (2022-07-04). ”The Impact of Climate Change on Mental Health and Emotional Wellbeing: A Narrative Review of Current Evidence, and its Implications” (på engelska). International Review of Psychiatry 34 (5): sid. 443–498. doi:10.1080/09540261.2022.2128725. ISSN 0954-0261. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09540261.2022.2128725. Läst 4 oktober 2024.
- ^ Ogunbode, Charles A.; Doran, Rouven; Hanss, Daniel; Ojala, Maria; Salmela-Aro, Katariina; van den Broek, Karlijn L. (2022-12-01). ”Climate anxiety, wellbeing and pro-environmental action: correlates of negative emotional responses to climate change in 32 countries”. Journal of Environmental Psychology 84: sid. 101887. doi:10.1016/j.jenvp.2022.101887. ISSN 0272-4944. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494422001323. Läst 4 oktober 2024.
- ^ ”New APA Poll Reveals That Americans are Increasingly Anxious About Climate Change’s Impact on Planet” (på engelska). www.psychiatry.org. https://www.psychiatry.org/news-room/news-releases/climate-poll-2020. Läst 3 oktober 2024.
- ^ ”Nytt faktablad om barns och ungas oro inför klimatförändringen”. www.folkhalsomyndigheten.se. 16 november 2023. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2023/november/nytt-faktablad-om-barns-och-ungas-oro-infor-klimatforandringen/. Läst 3 oktober 2024.
- ^ [a b] ”Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change: a global survey”. The Lancet. 20 december 2024. doi:10.1016/S2542-5196(21)00278-3. https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(21)00278-3/fulltext. Läst 18 juni 2022.
- ^ Kerr, Sarah; Throop, Noah; Healy, Jack (10 mars 2022). ”The Unseen Toll of a Warming World” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2022/03/09/us/mental-health-climate-change.html. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”New APA Poll Reveals That Americans are Increasingly Anxious About Climate Change’s Impact on Planet” (på engelska). Psychiatry.org. https://psychiatry.org:443/news-room/news-releases/climate-poll-2020. Läst 18 juni 2022.
- ^ Ogunbode, Charles Adedayo; Pallesen, Ståle; Böhm, Gisela; Doran, Rouven; Bhullar, Navjot; Aquino, Sibele (2023-01-01). ”Negative emotions about climate change are related to insomnia symptoms and mental health: Cross-sectional evidence from 25 countries” (på engelska). Current Psychology 42 (2): sid. 845–854. doi:10.1007/s12144-021-01385-4. ISSN 1936-4733. https://link.springer.com/article/10.1007/s12144-021-01385-4. Läst 4 oktober 2024.
- ^ ”Climate Change and Mental Health Connections” (på engelska). www.psychiatry.org. https://www.psychiatry.org/patients-families/climate-change-and-mental-health-connections. Läst 3 oktober 2024.
- ^ [a b] ”Are there positive benefits from global warming? | NOAA Climate.gov” (på engelska). www.climate.gov. 29 oktober 2020. https://www.climate.gov/news-features/climate-qa/are-there-positive-benefits-global-warming. Läst 2 oktober 2024.
- ^ Guy Hutton och Bettina Menne (2014). ”Economic Evidence on the Health Impacts of Climate Change in Europe”. Environmental Health Insights (Sage Publishing) 8 (4): sid. 43-52. doi:10.4137/EHI.S16486. PMID 25452694. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4219788/.