Győr (/dʒø:r/; tyska: Raab, slovakiska: Ráb, kroatiska: Jura, Đura eller Vjura, serbiska: Ђер eller Đer och turkiska: Yanıkkale) är en stad belägen i nordvästra Ungern ungefär mitt emellan Budapest och Wien. Floderna Rába och Rábca ligger precis vid staden och de fortsätter senare ner i Mosoni-Duna cirka tio km från Donaus huvudlopp. Invånarantalet år 2011 var 129 527 personer och staden är därmed Ungerns sjätte största. Győr är huvudstad i provinsen Győr-Moson-Sopron.
Stadskärnan har en biskopsborg som grundades runt år 1000 av Stefan den Helige och omges av barock- och empirestadsdelar kallade Belváros. Fästningen i Győr förstärktes på 1500-talet för att stoppa turkarna från invasion. Győr har ett utmärkt trafikläge vid flodsystemen samt vid järnvägen Wien-Budapest. Under 1800-talet växte Győr snabbt som industristad med vagn- och maskinfabriker. En stor del av Audis mindre bilmodeller tillverkas här. Än idag dominerar, tillsammans med kemisk-teknisk industri, fortfarande dessa industrier stadens näringsliv.
Staden sägs ha sina anor från någon gång före Kristus födelse till 400-talet då Arrabona (romersk bosättning) tillkom. Győr erövrades senare av ungrarna.
Transport
Flygplatsen Győr-Pér ligger 15 kilometer sydost om staden vid motorväg 81 till Székesfehérvár. Den är en av Ungerns fem internationella flygplatser. Győr-Pérs läge i Ungern gör att den ligger inom räckhåll för storstäder som Budapest, Wien och Bratislava som alla kan nås inom cirka en timmes bilfärd.
Demografi
Språk
Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Győrs befolkning på detta sätt, avseende på språk:[2]
| Språk
|
Talare
1900
|
% 1900
|
Talare
1910
|
% 1910
|
| Hela befolkningen |
37 543 |
100,0 % |
44 300 |
100,0 %
|
| Ungerska |
35 571 |
94,7 % |
42 039 |
94,9 %
|
| Tyska |
1 316 |
3,5 % |
1 167 |
2,6 %
|
| Slovakiska |
181 |
0,5 % |
579 |
1,3 %
|
| Kroatiska |
125 |
0,3 % |
107 |
0,2 %
|
| Serbiska |
26 |
0,1 % |
15 |
0,0 %
|
| Rumänska |
9 |
0,0 % |
5 |
0,0 %
|
| Rutenska (Ukrainska) |
1 |
0,0 % |
2 |
0,0 %
|
| Övriga |
314 |
0,8 % |
386 |
0,9 %
|
Religion
Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Győrs befolkning på detta sätt, avseende på religion:[3]
| Religion
|
Antal
1900
|
% 1900
|
Antal
1910
|
% 1910
|
| Hela befolkningen |
37 543 |
100,0 % |
44 300 |
100,0 %
|
| Romersk katolicism |
26 501 |
70,6 % |
31 744 |
71,7 %
|
| Judendom |
4 744 |
12,6 % |
5 583 |
12,6 %
|
| Lutherdom |
4 105 |
10,9 % |
4 546 |
10,3 %
|
| Kalvinism |
2 076 |
5,5 % |
2 255 |
5,1 %
|
| Katolska östkyrkor |
56 |
0,1 % |
91 |
0,2 %
|
| Ortodox |
50 |
0,1 % |
47 |
0,1 %
|
| Unitarism |
9 |
0,0 % |
18 |
0,1 %
|
| Övriga |
2 |
0,0 % |
16 |
0,0 %
|
Se även
Källor
Externa länkar
