Gammakamera används inom medicinsk bildgivning och kallas även scintigrafi. Det är en del av nuklearmedicinen eftersom man använder radioaktivaisotoper som sprutas in i blodbanan för att fästa sig på det området som skall undersökas. Detta är den stora skillnaden jämfört med en röntgenundersökning som genomlyser kroppen.[1] Gammakameror finns även i tomografikameror såsom SPECT och PET
Radioligander
SPECT/CT, där SPECT-delen består av en gammakamera.
Genom att använda olika radioliganderer, det vill säga radioaktivt märkta ämnen, söker sig den märkta substansen till de områden som är av intresse.[1] Vid till exempel Myokardskintigrafi använder man numera den radioaktiva isotopen teknetium-99m. Förut använde man tallium, men det gav högre stråldos och sämre kvalitet på bilderna.[2]
Bildkvalitet
År 2011 låg bildupplösningen på ca 1 till 1,5 cm, vilket gör att man inte kan se helt exakt var en tumör ligger. Radioliganderna lägger sig inte exakt jämnt över tumörerna vilket därför försvårar vid en behandling.[3]
Risker
Gammakameraundersökningar bör undvikas av gravida, ammande kvinnor och barn.[1]
