Vicaire deltog i fransk-tyska kriget 1870–1871, var en hänförd hembygdspoet, som i Émaux bressans (1884) skildrade La Bresse och livet där med frisk, chansonaktig ton. Andra diktsamlingar av Vicaire är L'heure enchantée (1890), À la bonne franquette (1892), Au bois joli (1894) och Le Clos des fées (1897); det ursprungligaste i dem är de rabelaiskt kraftiga dryckessångerna. Vicaires staty är rest i Luxembourgträdgården i Paris.
