Frans I (tyska: Franz I Stephan),[1] född 8 december 1708, död 18 augusti 1765, medregent av Habsburgska monarkin (ungefär nuvarande Österrike, Slovenien, Kroatien, Tjeckien, Slovakien och Ungern) från 1740 och tysk-romersk kejsare 1745-1765.
Biografi
Son till hertig Leopold av Lothringen, som var ättling till Kristian II av Danmarks dotter Kristina av Oldenburg, och Elisabeth Charlotte av Orléans.
Gift 1736 med Maria Theresia.[1] I äktenskapet föddes sexton barn, bland andra Josef II, Leopold II och Marie-Antoinette.
Frans efterträdde 1729 sin far som hertig av Lothringen.[1] Efter polska tronföljdskriget måste han avträda Lothringen till Stanisław I Leszczyński men fick i gottgörelse successionsrätten till storhertigdömet Toscana, där ätten Medici förväntades dö ut, och tillträdde regentskapet där 1737.[1] Efter sitt giftermål med Maria Theresia blev han hennes inflytelserike medregent, sedan hon 1740 efterträdde sin far som arvtagare till de österrikiska arvländerna.[1] Det var hon som genomdrev hans val till kejsare 1745.[2]
Frans I avled den 18 augusti 1765 i Innsbruck,[1] efter att ha drabbats av ett slaganfall. Han är begravd i Wien.
Barn
- Maria Elisabeth (1737–1740)
- Maria Anna (1738–1789)
- Maria Karolina (1740–1741)
- Josef II (1741–1790)
- Maria Kristina (1742–1798; ståthållare i Nederländerna)
- Maria Elisabeth (1743–1808)
- Karl Josef (1745–1761)
- Maria Amalia (1746–1804)
- Leopold II (1747–1792); efterträdde fadern som storhertig av Toscana.
- Karolina (född och död 1748)
- Johanna Gabriela (1750–1762)
- Maria Josefa (1751–1767)
- Maria Karolina (1752-1814, gift med Ferdinand, kung av Neapel och Sicilien)
- Ferdinand Karl (1754–1806), far till Frans IV, hertig av Modena
- Marie-Antoinette (1755–1793; gift med Ludvig XVI av Frankrike)
- Maximilian Franz (1756–1801), ärkebiskop och kurfurste av Köln.
Referenser