PROFILBARU.COM

Den 16 oktober 1994 genomfördes en rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap i Finland. 56,9 procent röstade för att Finland skulle gå med i unionen. Valdeltagandet uppgick till 74 procent. Riksdagen fattade det slutliga beslutet och Finland gick med i Europeiska unionen den 1 januari 1995.^[1]

I folkomröstningen den 16 oktober röstade 51,9 procent av ålänningarna för att Finland skulle ansluta sig till EU. På Åland behövdes en andra separat folkomröstning om medlemskap, efter att det stod klart att både Finland och Sverige skulle gå med i unionen^[2]. Den 20 november 1994 röstade 73,6 procent för att Åland skulle gå med i EU. Åland har ändå en särställning i EU och står till exempel utanför skatteunionen. Särställningen fastställs i Ålandsprotokollet som är en del av Finlands anslutningsfördrag.^[3]

Bakgrund

Finland hade varit medlem i Europeiska frihandelsorganisationen (Efta) sedan 1961, som associerad medlem genom ett så kallat Finn-Efta-avtal. År 1973 ingick Finland ett frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och blev fullvärdig medlem av Efta 1986. Från den 1 januari 1994 hörde Finland till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Finland började förhandla om EU-medlemskap i februari 1993, samtidigt som Sverige och Österrike. Det svåraste förhandlingsområdet för Finland var att samordna jordbrukssektorn med EU:s jordbrukspolitik.

De som talade för att Finland skulle gå med i EU hänvisade till säkerhetsfrågor och ekonomisk nytta. EU-medlemskapet skulle ge finländska företag rätt att verka i den inre marknaden och samtidigt möjliggöra en stabil ekonomisk utveckling. Som EU-medlem skulle Finland dessutom få möjlighet att påverka sådana beslut som i slutändan ändå inverkade på landet.

De som var emot ansåg att ett EU-medlemskap skulle begränsa Finlands rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Det fanns också farhågor om att medlemskapet skulle ge sämre möjligheter att idka basnäringar, främst jordbruk. Därtill var motståndarna rädda för följderna av att gränserna öppnades och för att medlemskapet skulle medföra en svagare social trygghet.^[1]

Resultat

Region	För		Emot		Ogiltiga	Totalt	Röstberättigade	Valdeltagande
Region	Röster	%	Röster	%	Ogiltiga	Totalt	Röstberättigade	Valdeltagande
Birkaland	134,719	54.77	111,248	45.23	1,213	247,180	330,297	74.84
Egentliga Finland	140,209	56.62	107,422	43.38	1,170	248,801	330,644	75.25
Egentliga Tavastland	53,125	56.89	40,258	43.11	514	93,897	126,245	74.38
Kajanaland	18,016	35.55	32,663	64.45	201	50,880	71,862	70.80
Kymmenedalen	72,173	66.23	36,807	33.77	459	109,439	150,492	72.72
Lappland	51,117	47.42	56,675	52.28	413	108,205	149,718	72.27
Mellersta Finland	66,813	47.56	73,663	52.44	586	141,062	195,490	72.16
Mellersta Österbotten	17,036	42.75	22,815	57.25	174	40,025	52,361	76.44
Norra Karelen	42,919	47.99	46,516	52.01	374	89,809	134,302	66.87
Norra Savolax	65,127	48.21	69,960	51.79	501	135,588	197,171	68.77
Norra Österbotten	82,658	46.02	96,961	53.98	832	180,451	249,932	72.20
Nyland	493,811	70.83	203,333	29.17	3,117	700,261	899,718	77.83
Päijänne-Tavastland	68,596	61.94	42,147	38.06	478	111,221	152,136	73.11
Satakunta	70,541	50.48	69,192	49.52	667	140,400	189,002	74.28
Södra Karelen	49,722	63.62	28,432	36.38	330	78,484	109,178	71.89
Södra Savolax	49,268	54.48	41,167	45.52	381	90,816	133,861	67.84
Södra Österbotten	43,945	38.94	68,910	61.06	417	113,272	150,585	75.22
Åland	5,885	51.95	5,444	48.05	154	11,483	18,752	61.24
Österbotten	50,318	50.76	48,817	49.24	568	99,703	129,832	76.79
Östra Nyland	30,760	63.46	17,708	36.54	240	48,708	64,545	75.46
Utlandsröster	13,968	63.23	8,123	36.77	65	22,156	206,484	10.73
Totalt	1,620,726	56.89	1,228,261	43.11	12,854	2,861,841	4,042,607	70.79
Källa: European Election Database