FN-stadgan, Förenta nationernas stadga, är den stadga som reglerar FN:s uppgifter, befogenheter, arbetsordning och organisation. Den tillkom 26 juni1945 i San Francisco då FN bildades, och trädde i kraft 24 oktober samma år.[1][2]
I stadgan finns FN:s ändamål, grundsatser och syften, huvudorganens regler och uppgifter, och olika bestämmelser som medlemsländerna förbinder sig till. FN:s stadga inleds med: "Vi de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel"...
Kapitel
FN-stadgans kapitel, med kort beskrivning:
Kapitel I. Ändamål och grundsatser
Redogör för FN:s ändamål, som är att genom fredliga metoder upprätthålla internationell fred, se till att de mänskliga rättigheterna följs och att skapa band mellan länder för att lättare kunna lösa konflikter.
I kapitlets artikel 2 (4) stadgas vad som kanske har kommit att bli folkrättens viktigaste regel: Krig- och våldsförbudet.
Kapitel II. Medlemskap
Redogör för kraven för att bli medlem, samt de regler som måste följas.
Kapitel III. Organ
Kort sammanfattning av de olika organen, säkerhetsrådet, etc.
Innehåller en lista på medlemmar, generalförsamlingens uppgifter och befogenheter, etc.
Kapitel VI. Fredlig lösning av tvister
Redogör för olika medel att fredligt lösa tvister.
Kapitel VII. Inskridande i händelse av hot mot freden, fredsbrott och angreppshandlingar.
Kapitlets titel beskriver väl vad det handlar om.
Under kapitel VII kan FN:s säkerhetsråd besluta om ekonomiska eller, i vissa fall, militära sanktioner mot stater vars handlingar medför hot mot den internationella freden, brott mot den internationella freden eller "acts of aggression". Kapitel VII får därmed anses vara FN:s kraftfullaste medel i strävan efter internationell fred och säkerhet.
Kapitel VIII. Regionala avtal
Skapar möjligheter för regionala arrangemang för att upprätthålla fred.
Kapitel IX. Internationellt ekonomiskt och socialt samarbete
Redogör för syfte och metoder för ett sådant samarbete för ekonomiska och sociala rättigheter och full sysselsättning.