Enångers socken

Enångers socken
Socken
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunHudiksvalls kommun
Bildadmedeltiden
Area299 kvadratkilometer
Upphov tillEnångers landskommun
Enångers församling
MotsvararEnångers distrikt
TingslagSydöstra Hälsinglands domsagas tingslag (–)
Enångers tingslag (–)
Karta
Enångers sockens läge i Gävleborgs län.
Enångers sockens läge i Gävleborgs län.
Enångers sockens läge i Gävleborgs län.
Koordinater61°32′37″N 16°59′53″Ö / 61.54361111°N 16.99805556°Ö / 61.54361111; 16.99805556
Koder, länkar
Sockenkod2401
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Enångers distrikt
Redigera Wikidata

Enångers socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun och motsvarar från 2016 Enångers distrikt.

Socknens areal är 298,50 kvadratkilometer, varav 287,70 land.[1] År 2000 fanns här 1 634 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Enånger med sockenkyrkan Enångers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Enångers socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 12 juni 1798 en del till den då nybildade Nianfors församling.[3]

Sockenvapen

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Enångers församling och för de borgerliga frågorna bildades Enångers landskommun. 23 april 1869 utbröts ur landskommunen en del till den då bildade Nianfors landskommun.[4]. Enångers landskommun inkorporerades 1963 i Iggesunds landskommun som 1971 uppgick i Hudiksvalls kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Enånger-Njutångers församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Enånger, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands förstadels båtsmanskompani.[6]

Geografi

Enångers socken ligger söder om Hudiksvall kring Enångersån och vid kusten och med en skärgård vid Enångersfjäden. Socknen består vid kusten av småkuperad skogsbygd rik på vikar och sjöar och i väster av höglänt skogsbygder som Storåsen når 321 meter över havet.[7][8][1]

Området genomkorsas i av europaväg 4

I söder, vid mynningen av Långvindsån ligger Långvinds bruk, numera nedlagt.

Geografisk avgränsning

Socknen gränsade i norr till Njutånger och Nianfors socknar. I väster gränsade den till Arbrå socken och i söder till Rengsjö, Norrala och Tönö socknar. Inom den gamla sockengränsen ingick byarna Lindefallet och Östra Bölan, Larsbo, Långvind, Fjäle, Finnicka och Essvik.

Bland sjöarna inom området kan nämnas Hedsjön, Norasjön, Ångersjön och Hälsen.

Fornlämningar

Från stenåldern finns boplatsen Hedningakällan. Från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern gravfält och gravhögar.[7][8][9][10]

Hedningahällan

På Hedningahällan finns en stenåldersboplats på en hög klippa som på boplatstiden var en ö vid kusten. Fynd av yxor och keramik daterar boplatsen till mellanneolitisk-senneolitisk tid. Keramiken har antagits knyta an till Kiukaiskeramik men den kan, liksom annan samtida keramik på den mellannorrländska kusten, utgöra en lokal, inhemsk grupp. Benfynden visar att platsen beboddes av säljägare.

Namnet

Namnet (1344 Enanger) har förleden som troligen innehåller ett gammalt namn på Enångersån, Ena som kan tolkas 'ån vid vilket det växer en'. Efterleden är anger, 'havsvik' syftande på Enångersviken där ån mynnar.[11][8]

Dialekt

Institutet för språk och folkminnen har givit ut en ordlista över Enångersmålet. Ordlistan sammanställdes av den lokala folklivsforskaren Hugo Enström under åren 1981–1986.[12]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Enångers socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 017
1760
  
1 035
1769
  
1 186
1780
  
1 215
1790
  
1 311
1800
  
1 504
1810
  
1 618
1820
  
1 773
1830
  
1 988
1840
  
2 197
1850
  
2 418
1860
  
2 645
1870
  
2 823
1880
  
3 112
1890
  
2 995
1900
  
2 925
1910
  
2 848
1920
  
2 785
1930
  
2 846
1940
  
2 585
1950
  
2 285
1960
  
1 985
1970
  
1 610
1980
  
1 597
1990
  
1 632
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Kända personer från bygden

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Enånger socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88-89
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ Administrativ historik för Enånger socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Enångers socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Enångers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  12. ^ https://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/publikationer/institutets-publikationer/dialekter/2016-09-22-enangersmalet.html[död länk]

Externa länkar

v • r
Socknar i landskapet Hälsingland
Sydöstra Hälsingland
Sydvästra Hälsingland
Nordöstra Hälsingland
Nordvästra Hälsingland
Hälsinglands landskapsvapen

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!