Dita Parlo, ursprungligen Grethe Gerda Kornstädt, född 4 september 1906 i Stettin i Kejsardömet Tyskland (nu Szczecin i Polen), död 12 december 1971 i Courbevoie utanför Paris, Frankrike, var en tysk skådespelare.[8]
Dita Parlo filmdebuterade 1928 för Joe May i Hemkomsten i huvudrollen mot den svenske skådespelaren Lars Hanson. Under 1930-talet spelade hon främst i tysk och fransk film; hennes idag mest kända roller är i Jean Vigos L'Atalante och Jean Renoirs Den stora illusionen. Efter krigsutbrottet kunde Parlo som tyska inte längre arbeta i Frankrike och hon utvisades till Tyskland efter lägerinternering i Gurs. Hon återvände efter den tyska ockupationen, men efter 1940 var filmkarriären över, Parlo medverkade endast i två filmer till under sin livstid, den sista 1965.
Madonna döpte 1992 sitt alter ego i boken Sex till Dita efter Dita Parlo. Dita von Teese tog sitt artistnamn som en hyllning till Dita Parlo.[9]
Filmografi, urval
Källor
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w68d0ffn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 9750775, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 21506, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, läst: 25 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0663077co0047972, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ https://www.filmportal.de/person/dita-parlo_3056c75f8941496d8dbd232a0a27d37d
- ^ https://www.vogue.com/article/dita-von-teese-burlesque-feminism-name
Externa länkar
