Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) är en diagnosmanual utgiven av amerikanska psykiatrikerförbundet American Psychiatric Association (APA) med specifika diagnoskriterier för en rad olika psykiska störningar och relaterade tillstånd, tillsammans med detaljerad information om dessa (såsom prevalens, förlopp, riskfaktorer, köns- och genusrelaterade frågor, differentialdiagnostik och samsjuklighet). Manualen innehåller diagnoskoder enligt amerikanska versionen av ICD-systemet, och innehåller således inga egna "DSM-diagnoskoder"^[1].

DSM är brett använd över hela världen^[2], även i Sverige. Diagnoskriterierna i DSM finns i svensk översättning i serien av böcker med inledande titeln Mini-D, utgivna av förlaget Pilgrim Press.

Den första versionen av DSM publicerades 1952^[3] och den senaste utgåvan, DSM-5-TR, publicerades 2022, med uppdateringar som löpande publiceras i form av supplement på APA:s hemsida.^[4]

Olika utgåvor av DSM

DSM-5-TR

2022 publicerades den senaste versionen av DSM: den reviderade utgåvan av DSM-5, benämnd DSM-5-TR (Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition, text revision). Den reviderade utgåvan innehöll i förhållande till DSM-5 bland annat^[5]:

de uppdateringar till DSM-5 som publicerats on-line efter 2013
förändringar i över 70 störningar
uppdaterad information om störningarna utifrån tillkommen forskning
den tillkomna diagnosen Prolonged Grief Disorder

APA publicerar löpande uppdateringar till DSM-5-TR på sin hemsida. I en uppdatering från september 2022 tillkom diagnosen Major or Mild Neurocognitive Disorder Due to Unknown Etiology.

DSM-5-TR innehåller diagnoskoder enligt ICD-10-CM^[6] (amerikanska versionen av ICD-10).

DSM-5

Den femte utgåvan av DSM gavs ut 2013 med benämningen DSM-5, och löpande uppdateringar publicerades på APA:s hemsida.

I förhållande till DSM-IV-TR innehöll DSM-5 flera förändringar som även grundades i nya landvinningar inom forskningen, bland annat^[7]

förändringar i manualens struktur och uppdaterad information^[7]
införandet av diagnosen Autism Spectrum Disorder (autismspektrumstörning) som bl.a. samlar de tidigare diagnoserna Aspergers syndrom och autistiskt syndrom^[7]
förändringar i diagnostiken av neurokognitiva störningar^[7]
att inte använda axlar när diagnoser ska dokumenteras^[8]

DSM-IV och DSM-IV-TR

DSM-IV gavs ut 1994, och ersatte då DSM-III från 1980 och dess reviderade upplaga DSM-III-R från 1987. Den reviderade upplagan av DSM-IV från 2000 benämndes DSM-IV-TR, där TR stod för Text Revision.

En diagnos i dåvarande DSM-system gjordes utifrån en multiaxial bedömning, d.v.s man såg till flera områden i patientens liv som kunde vara relevanta utifrån följande fem axlar:


Axel I:	Kliniska störningar, exempelvis depression och psykos
Axel II:	Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning
Axel III:	Somatiska sjukdomar eller skador med relevans för patientens psykiska störningar
Axel IV:	Psykosociala problem
Axel V:	Global skattning av funktionsförmågan enligt GAF-skalan

Användet av axlar framhävdes ibland som en fördel framför ICD-systemet.

Kritik mot DSM

Även om DSM har fått ett gott betyg för sitt sätt att standardisera psykiska diagnostiska kategorier och kriterier har den också givit upphov till kontroverser och kritik. Kritikerna, inklusive amerikanska National Institute of Mental Health (NIMH), hävdar att diagnostikens giltighet kan ifrågasättas då de utgår från ett kluster av symtom och inte objektiva mätvärden.^[9] Bland annat ifrågasätts validiteten och pålitligheten hos de diagnostiska kategorierna, en övertro på ytliga symtom, användningen av påstådda skiljelinjer mellan kategorier och vad som anses vara "normalt" beteende, möjligen kulturellt betingade förutfattade meningar och en övertro på medicin som lösning på problemet.^[10]^[11]^[12]^[13]^[14]

Allsopp et al (2019) beskriver psykiatriska diagnoser som vetenskapligt meningslöst på grund av den stora överlappningen mellan olika diagnoser samtidigt som personer med samma diagnos kan ha väldigt olika problem.^[15]

Den femte utgåvan kritiserades av flera instanser både före och efter dess publicering. Kritiker framhåller, bland annat, att många av tilläggen och ändringarna i DSM-5 saknar empiriskt stöd; konkordansen är låg för många störningar och många delar innehåller dåligt skrivna, förvirrande eller motsägande uppgifter och tillverkare av psykofarmaka skall ha haft otillbörligt stor påverkan på innehållet. Flera forskare hävdar att DSM-5 tvingar kliniker att göra bedömningar som inte baseras på faktiska bevis, bedömningar som har långtgående konsekvenser för behandling, förskrivning av medicin och för försäkringsrelaterade frågeställningar. Den allmänna kritiken av DSM-5 resulterade i en petition med 13 000 namnteckningar och stöd från många organisationer, vilka krävde en fristående granskning av publikationen. ^[16]

Användning av DSM i Sverige

I Sverige används DSM som ett komplement till ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, vilket är det officiella diagnossystemet.^[17]

När sjukvårdspersonal med diagnoskompetens officiellt ska benämna patientens tillstånd används uteslutande ICD-10 vid rapportering till Socialstyrelsen.^[18]^[19] Socialstyrelsen skriver på sin egen webbplats att ICD-10 "inte [är] bindande för formuleringen av de diagnoser som anges i patientjournaler eller annan medicinsk dokumentation", men att vid rapportering till Socialstyrelsens hälsodataregister måste ICD användas.^[20]