College of Europe

College of Europe
Collège d’Europe
College of Europe i Brygge
Grundat	1949
Ägandeform	Privat
Rektor	Federica Mogherini
Studerande på avancerad nivå	450
Säte	Brygge, Belgien
Campus	Brygge, Natolin (Polen)
Färger	Rött och vitt
Webbplats	www.coleurope.eu

College of Europe (fr. Collège d'Europe) är ett universitet och internat i Brygge i Belgien.^[1] College of Europe har sedan 1993 även ett andra campus i Natolin i Polen. Det är den äldsta utbildningsinstansen med fokus på Europa-studier och grundades 1949 på initiativ av Europarörelsen av Salvador de Madariaga, Winston Churchill, Paul-Henri Spaak och Alcide De Gasperi, med syftet att "att utbilda en elit av unga ledare för Europa"^[2] och för att främja ”en anda av solidaritet och ömsesidig förståelse mellan alla nationer i Västeuropa”.^[3]

Enligt The Times är ”College of Europe, i den medeltida belgiska staden Brygge, för den europeiska politiska eliten vad Harvard Business School är för amerikansk näringsliv. Det är ett drivhus där ambitiösa och talangfulla går för att knyta kontakter”. Skolan har också beskrivits som en viktig plats för att studera EU-frågor och som ”elitens träningscentrum för den politiska klassen i EU”.^[4]

Årligen antas cirka 400 elever från ett femtiotal länder. Studenter väljs ut i samarbete med respektive länders utrikesministerier och konkurrensen är hård. Utvalda studenter går vidare till en slutintervju som genomförs, på plats i medlemsländerna, av representanter från College of Europe samt representanter från ländernas utrikesministerier. I antagningsintervjun som hålls på engelska och franska får studenten svara på såväl generella som precisa frågor om EU, vilka är kopplade till programmet som studenten söker.^[5] Kostnaden för utbildningen under läsåret 2024-2025 är 29 000 € för Brygge och 27 000 € för Natolin. ^[6] För dem som klarar den ettåriga masterutbildningen väntar en karriär inom EU:s institutioner, utrikesförvaltningen eller toppjobb på banker, advokatbyråer och konsultföretag.^[7]

College of Europe i Belgien delar flera traditioner med och jämförs ofta med diplomatprogrammet vid École nationale d'administration i Frankrike.

Historia

Vid Haagkongressen 1948 antogs en kulturresolution som förespråkade ett europeiskt kulturcenter och ett europeiskt institutet för ungdomsfrågor. Några av kulturkommitténs medlemmar föreslog Brygge i Belgien som en framtida plats för detta kulturcenter. Efter att det Europeiska kulturcentret sedermera grundlades i Genève, Schweiz, grundades en kommitté vars uppdrag var att ta en del av detta centrum till Brygge. På initiativ av Europarörelsen, som då leddes av Salvador de Madariaga, beslöts det att Brygge skulle få ett europeiskt universitet. Under den Europeiska kulturkonferensen i Lausanne år 1949 gavs grönt ljus till att öppna ett universitet i Brygge med namnet College of Europe.^[8]

I början stod Brygges Stad för all finansiering av lokaler medan Europarörelsen finansierade de akademiska kostnaderna. John Bowie, professor i modernhistoria vid Universitetet i Oxford blev studiedirektör och fick hjälp av Alphonse de Vreese från Ghents universitet och Henri van Effenterre från Caens universitet. År 1949 hölls en tre veckor lång försökssession för att pröva projektet i praktiken. Studenterna under dessa tre veckor valdes av Europarörelsens nationella kapitel.^[8]

I januari 1950 tillsattes Henri Brugmans som första rektor för College of Europe. Den 19 maj 1950 blev College of Europe ett officiellt lärosätet av prinsregenten Charles av Flandern. Målet med denna nyblivna institution var att komplettera studenter i lärandet av humaniora för att ersätta uppdelningen av europeiska stater med en en politisk, ekonomisk, intellektuell och social enhet. Den 12 oktober 1950, ungefär två och ett halvt år efter Haagkongressen, började det första läsåret vid College of Europe, ^[8]

Masterprogram

• European International Relations and Diplomacy Studies
• European Political and Administrative Studies
• European Economic Studies
• European Legal Studies
• European Interdisciplinary Studies

Akademiska traditioner

Varje läsår har en unik beskyddare som är eller har varit enastående européer. Dessa beskyddar präglar ofta det akademiska läsåret.^[9]

Beskyddare efter läsår^[9]

Läsår	Beskyddare	Antal studenter
2023–2024	Madeleine Albright	460
2022–2023	David Sassoli	472
2021–2022	Eliane Vogel-Polsky	472
2020–2021	Mário Soares	479
2019–2020	Hannah Arendt	471
2018–2019	Manuel Marín González	468
2017–2018	Simone Veil	460
2016–2017	John Maynard Keynes	467
2015–2016	Frédéric Chopin	469
2014–2015	Giovanni Falcone och Paolo Borsellino	438
2013–2014	Voltaire	445
2012–2013	Václav Havel	441
2011–2012	Marie Curie	435
2010–2011	Albert Einstein	424
2009–2010	Charles Darwin	402
2008–2009	Marcus Aurelius	376
2007–2008	Anna Politkovskaya och Hrant Dink	415
2006–2007	Nicolaus Copernicus	418
2005–2006	Ludwig van Beethoven	385
2004–2005	Montesquieu	404
2003–2004	John Locke	391
2002–2003	Bertha von Suttner	370
2001–2002	Simon Stevin	365
2000–2001	Aristoteles	375

Alumner i urval

Helle Thorning-Schmidt, Danmarks statsminister 2011 – 2015

Nationella politiker

• Mariya Gabriel, vice premiärminister i Bulgarien och f.d. EU-kommissionär
• Nick Clegg, f.d. vice premiärminister i Storbritannien
• Enzo Moavero Milanesi, f.d. utrikesminister i Italien^[10]
• Alexander Stubb, Finlands president och f.d. statsminister
• Sofie Carsten Nielsen, f.d. dansk partiledare^[11]
• Helle Thorning-Schmidt. f.d. statsminister i Danmark
• Jim Oberstar, f.d. kongressledamot i USA
• Árni Páll Árnason, f.d. finansminister i Island
• Clément Beaune, Frankrikes transportminister ^[12]

EU-politiker

• Roberta Metsola, talman i Europaparlamentet^[13]
• Margaritis Schinas, vice ordförande för EU-kommissionen^[14]
• Manuel Marín, f.d. tillförordnad ordförande för EU-kommissionen
• Jo Leinen, f.d. Europaparlamentariker

Pål Jonson, Sveriges försvarsminister

Svenska alumner

• Pål Jonsson, försvarsminister
• Malin Persson Giolito, författare
• Peter Danowsky, advokat
• Lisa Irenius, chefredaktör för Svenska Dagbladet
• Johan Borgstam, diplomat
• Ulf Bergström, f.d. politiker
• Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Referenser

Noter

1. De skolas för Europas toppjobb, di.se, 2007-11-24
2. Henri Brugmans, ”Former des cadres pour l'Europe” Arkiverad 7 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. [Training executives for Europe], Fédération, January 1950, No. 60, pp. 42–44
3. ”Le rôle du Collège d'Europe” Arkiverad 7 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. [The role of the College of Europe], Journal de Bruges et de la Province, 7 October 1950, Vol. 114, No. 78, p. 1
4. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100606034851/http://www.timesonline.co.uk/tol/news/politics/article7107214.ece. Läst 3 september 2011. 
5. ”Fees | College of Europe”. www.coleurope.eu. https://www.coleurope.eu/website/study/admission/fees. Läst 7 augusti 2015. 
6. ”Fees | College of Europe”. www.coleurope.eu. https://www.coleurope.eu/admission/fees. Läst 30 juli 2023. 
7. ”De skolas för Europas toppjobb”. http://www.di.se/artiklar/2007/11/24/de-skolas-for-europas-toppjobb/. Läst 7 augusti 2015. 
8. ^ [ ] ”The College of Europe - The Congress of Europe in The Hague (7–10 May 1948) - CVCE Website”. www.cvce.eu. https://www.cvce.eu/en/recherche/unit-content/-/unit/04bfa990-86bc-402f-a633-11f39c9247c4/e75dcf0a-a6d5-4fef-8de5-fd437a56af9e. Läst 25 december 2023. 
9. ^ [ ] ”Promotions and Patrons | Coleurope”. www.coleurope.eu. https://www.coleurope.eu/about-college/history/promotions-and-patrons. Läst 25 december 2023. 
10. ”Enzo Moavero Milanesi CV”. https://www.osce.org/chairmanship/chairperson-in-office-2018-2. Läst 7 augusti 2023. 
11. ”Sofie Carsten Nielsen CV”. https://www.ft.dk/medlemmer/mf/s/sofie-carsten-nielsen. Läst 7 augusti 2023. 
12. ”Clement Beaune CV”. https://commission.europa.eu/persons/clement-beaune_en. Läst 7 augusti 2023. 
13. ”Roberta Metsola CV”. https://www.europarl.europa.eu/meps/en/118859/ROBERTA_METSOLA/cv. Läst 30 juli 2023. 
14. ”Margaritis Schinas CV”. https://commissioners.ec.europa.eu/system/files/2022-11/cv_margaritis_schinas_-_en.pdf. Läst 30 juli 2023. 

Källförteckning

• En misslyckade Europe-en lyckad kulturchef, Resume, 2014-05-03
• Tuffa studier och gränslösa fester, Karriär, 1999-05-06-2003-03-12
• Preparing the EU for the next disaster, Magnus Ekengren, POLITICO, 2012-01-18
• Lisa Rylander pluggar EU-rätt i Belgien, SR, P4 Skaraborg, 2014-05-22