Carl Fehrman (präst)

Carl Fehrman
Född	24 december 1840[1][2] Halmstads församling[1][2], Sverige
Död	22 juni 1898[2] (57 år) Karlsbad[3][2], Tyskland
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet[3][2]
Sysselsättning	Kontraktsprost[4], politiker[5][2]
Befattning
Förstakammarledamot, Hallands läns valkrets (1892–1898)[6][5][3]
Politiskt parti
Första kammarens protektionistiska parti[2]
Barn	Daniel Fehrman (f. 1874)[2]
Föräldrar	Daniel Fehrman[2]
Redigera Wikidata

Carl Fehrman (i riksdagen kallad Fehrman i Träslöv), född 24 december 1840 i Halmstad, död 22 juni 1898 i Karlsbad, Österrike-Ungern, var en svensk kontraktsprost, kyrkoherde och riksdagsman, far till Daniel Fehrman.

Fehrman var son till häradshövdingen Daniel Fehrman och prostdottern Johanna Albertina Varenius. Han var verksam som kyrkoherde i Träslövs församling i Göteborgs stift. Som riksdagsman var han ledamot av riksdagens första kammare 1892 (urtima riksdagen)-1898 för Hallands läns valkrets. Han donerade stora belopp till stipendier för teologie studerande vid Lunds universitet.

Fehrman var ivrig försvarsvän och motståndare till alla rösträttreformer. Han ogillade kvinnoemancipationen och var av moraliska skäl motståndare till arvsrätt för oäkta barn. Han var samtidigt socialpolitiskt intresserad av frågan om arbetarpensioner och arbetstidslagstiftning. Som präst var Fehrman präglad av schartauanism, och väktare av sabbatsfriden och bekännelseskrifterna, särskilt Martin Luthers lilla katekes.^[7]

Källor

• Fehrman, Carl i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register

Noter

1. ^ [ ] Halmstads kyrkoarkiv (Halland), Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13138/C I/7 (1821-1841), bildid: C0010645_00143, sida 254, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 11 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 378, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfmtg, läst: 11 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
3. ^ [ ] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 121, läs online, läst: 11 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
4. Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfmtg, läst: 11 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
5. ^ [ ] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 30, läs online, läst: 11 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
6. Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 156, läs online.^{[källa från Wikidata]}
7. Hallands historia, Rosén, Weibull, Pettersson & Restad, del II s. 799.