Björkticka

Björkticka
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Svampar Fungi
Stam	Basidiesvampar Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Polyporales
Familj	Polyporaceae
Släkte	Piptoporus
Art	Björkticka P. betulinus
Vetenskapligt namn
§ Piptoporus betulinus
Auktor	(Bull. ex Fr.) P. Karst.
Synonymer
Ungularia betulina (Bull.) Lázaro Ibiza 1916[1] Ungulina betulina (Bull.) Pat. 1900[2] Fomes betulinus (Bull.) Fr. 1890[3] Placodes betulinus (Bull.) Quél. 1888[4] Polyporus betulinus (Bull.) Fr. 1815[5] Agarico-pulpa pseudoagaricon Paulet 1793[6] Boletus betulinus Bull. 1788[7] Boletus suberosus Wulfen 1786[8] Boletus suberosus Batsch 1783[9]

? Den mykologiska karaktären hos björkticka:
hymenium: rör		hatt: ingen		skivtyp: nedlöpande		ätlighet: oätlig
fot: inte tillämpbart			sporavtryck: vit		ekologi: parasit

Björkticka (Piptoporus betulinus) är en svampart i familjen Fomitopsidaceae som växer på döda och försvagade björkar.

Björktickan är vanlig på stammar av björk i hela Sverige, och orsakar en kraftig röta. Fruktkropparna bildas på hösten, lever till nästa vår och är ljust gråbruna med vit undersida.

Bildgalleri

• 
  Björktickor på död björk.
• 
  Björkticka - översidan.
• 
  Äldre björkticka - undersida.

Användning

Tickan är lätt och porös som torkad, och har bland annat använts som kork till flöten vid fiske. Tickan användes förr ofta som nåldyna, ibland tygklädd. Den har också använts för att sticka in knivar och andra verktyg i vid förvaring och även till rakknivar som rakstrigel.

Den har också använts som medel mot myggor genom att den torkade björktickan eldats vid öppen eld.^[10]

Ett annat sätt att använda svampen var dess röta i björkveden. Den rötade veden lär ha fungerat som polermedel i urmakerier på den tiden som klockor innehöll större mekaniska delar.

Referenser

1. Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:668
2. Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):103
3. E.M. Fries (1890) , In: Bull. soc. Hist. nat. Autun 3:165
4. Quél. (1888) , In: Fl. mycol. (Paris):396
5. E.M. Fries (1815) , In: Observ. mycol. (Havniae) 1:127
6. Paulet (1793) , In: Traité Champ., Atlas 2:105
7. Bull. (1788) , In: Herb. Fr. 7:tab. 312
8. Jacquin (1786) , In: Collnea bot. 1:344
9. ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
10. Gunilla Ångström-Balla (2009).Svampens historiska användning i Sverige Arkiverad 25 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Umeå universitet (Projektarbete)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Björkticka.
  Bilder & media
• "Svampbok" från Naturhistoriska riksmuseet