PROFILBARU.COM

	Billesholms kommun; Billesholms landskommun ; Före detta kommun
	Kommunhuset
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Malmöhus län
Kommun, nu	Bjuvs kommun
Centralort	Billesholm
Inrättad	1 januari 1952
av	Norra Vrams landskommun; Risekatslösa landskommun; Södra Vrams landskommun
Upphörd	31 december 1973
Uppgått i	Bjuvs kommun
Befolkning, areal
Areal	60,6 kvadratkilometer (1952-01-01)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	56°03′N 13°00′Ö / 56.05°N 13°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Helsingborgs domkrets (1971-01-01–)
Tingslag	Luggude tingslag (–1970-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	1207
	Redigera Wikidata

Billesholms landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Malmöhus län.

Administrativ historik

Kommunen bildades som storkommun vid kommunreformen 1952 genom sammanläggning av landskommunerna Risekatslösa, Norra Vram (del av) och Södra Vram. 1971 övergick den från att vara landskommun till att bli en kommun av enhetlig typ, vilket inte påverkade namnet då den allmänna benämningen även tidigare normalt varit Billesholms kommun.

Kommunen upphörde med utgången av år 1973, då dess område uppgick i Bjuvs kommun.^[2]

Kommunkoden var 1207.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen församlingarna Norra Vram och Risekatslösa.

Geografi

Billesholms landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 60,58 km², varav 60,01 km² land.^[3]

Tätorter i kommunen 1960

Tätort	Folkmängd
Billesholm	&&&&&&&&&&&01373.&&&&&01 373
Södra Vrams fälad	&&&&&&&&&&&&0420.&&&&&0420
Södra Vram	&&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221
Ljungsgård	&&&&&&&&&&&&0218.&&&&&0218
Olstorp, del av^a	&&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 72,2 procent.^[4]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i kommunens huvudnäring uppdelad på följande sätt:^[5]

38,0 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
25,7 procent av jordbruk med binäringar
14,5 procent av gruvbrytning
7,3 procent av handel
7,3 procent av samfärdsel
3,7 procent av offentliga tjänster m.m.
2,1 procent av husligt arbete
1,3 procent av ospecificerad verksamhet.

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 22,8 procent med jordbruk och boskapsskötsel, 13,3 procent i jord- och stenindustrin, 10,5 procent i livsmedelsindustrin och 8,8 procent med gruvbrytning. 396 av förvärvsarbetarna (27,1 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.^[5]

Politik

Mandatfördelning i valen 1950-1970

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1950

2

22

5

1

2

22

5

35

85,0

33

1954

2

21

5

4

3

2

21

5

4

3

35

83,8

30

5

1958

1

21

5

4

21

5

4

35

84,7

30

5

1962

1

23

5

4

2

23

5

4

2

35

85,1

28

7

1966

2

21

5

4

3

2

21

5

4

3

35

85,9

29

6

1970

1

20

7

5

2

20

7

5

2

35

92,1

28

7

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

^a Tätorten Olstorp var delad mellan Bjuvs köping (134 inv.) och Billesholm landskommun (133 inv.)

^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 27 & 29 i pdf:en
^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://www.webcitation.org/6Zfas4HUP?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-1] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[2] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[SCB_FR_1950:1-3] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[4] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 27 & 29 i pdf:en

[SCB_FR_1950:4-5] [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://www.webcitation.org/6Zfas4HUP?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

a

[4]

[5]