Scholz blev 1883 filosofie hedersdoktor i Breslau och fick professors namn. Han skrev sånger, kammar- och orkestermusik i Schumanns och Brahms anda, ett rekviem, körverk (Das Siegesfest, Das Lied von der Glocke, Sylvesterglocken) och nio operor, bland andra Zieten'sche Husaren (1869), Golo (1875), Anno 1757 (1903) och Mirandolina (1907). Scholz författade också en Lehre vom Kontrapunkt (1904), memoarerna Verklungene Weisen (1911) med mera.
