Det autonoma Storfurstendömet Finland bildades av Ryska imperiet år 1809. Napoleon I anföll Kejsardömet Ryssland i juni 1812, vilket ledde till att Rysslands kejsare Alexander I i september grundade tre finska jägarregementen. Varje regemente hade två bataljoner med 600 soldater vardera. Storfurstendömet Finlands egen militär, det vill säga Finska gardet, uppstod genom ett beslut av den ryske kejsaren.[5]
Kapten Aminoff blev bataljonschef för det första jägarregementet som grundades i november 1812. Aminoff ledde Viborgs läns infanteriregementes 1:a bataljon till Sankt Petersburg. Regementet deltog i kriget 1812 genom att utföra vakttjänst i den ryska kejsardömets huvudstad Sankt Petersburg.[5]
Aminoff deltog i Te Deum-ceremonin i Kazankatedralen i Sankt Petersburg, som firade och hedrade den ryska arméns erövring av Berlin år 1813.[5]
Aminoffs regemente deltog i begravningarna av furst och fältmarskalk Mihail Kutuzov samt greve och general av infanteriet Gustaf Mauritz Armfelt i Sankt Petersburg åren 1813 och 1814. Efter furst Kutuzovs begravning berömde chefen i Rysslands polisministeriet, general Sergej Vjazmitinov, regementets skick, ordning och skicklighet. Regementets befälhavare fick erkännande från general Vjazmitinov.[5]
Aminoff var närvarande när kejsar Alexander I mötte den första finska truppen i Sankt Petersburg 1814. Aminoff befordrades till major 1813 och till överstelöjtnant 1814.[1]
Livet i Storfurstendömet
Aminoff och hans son introducerades som medlemmar av Finlands Riddarhus år 1818. Aminoff ägde Stor-Backa (Barka) herrgård i Sjundeå och en herrgård i Ekenäs, samt med Pullis gård i Lojo. Aminoff hade en stor boksamling som omfattade 713 volymer.[4][1]
