Bergsäng, Leksands kommun

Bergsäng
Småort
Land	Sverige
Län	Dalarnas län
Kommun	Leksands kommun
Distrikt	Leksands distrikt
Koordinater	60°48′23″N 15°4′28″Ö
Area	1,19 km² (2023)[1]
Folkmängd	109 (2023)[1]
Befolkningstäthet	92 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Småortskod	S6414[2]
Beb.områdeskod	2029SB117 (2015–)[3]
Ortens läge i Dalarnas län Ortens läge i Dalarnas län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Bergsäng är två byar i Leksands kommun, Leksands socken. Från 2015 avgränsar SCB här en småort.^[4]

Byn omtalas första gången i ett dokument 1482 som 'bersænghen'. I den äldsta skattelängden från 1539 uppräknas 12 nominati i Bergsäng i de båda senare åtskiljda byarna Norr och Sör Bergsäng. Byarna börjar alltmer att skiljas åt på 1600-talet, men redan i skattelängden 1558 skiljs mellan 'Bergzengh' med 9 och 'Norrebergzengh' med 5 nominati. Sör Bergsäng förefaller vara den äldre av de båda byarna. ^[5]

Norr Bergsäng

Norr Bergsäng.

I början av 1920-talet omfattade byn ett 30-tal gårdar. Bland sevärdheterna här fanns stamträdet för en dittills okänd äppelsort, som i början av 1800-talet hemförts till Norr Lindberg och sedan spritts i byn. Äppelarten var då sedan 1909 förökad av en trädgårdsmästare i Falun. ^[6]

Bergsängs backar, ansågs under 1800-talet som en stor sevärdhet, och beskrevs i Vårt Land av Vilhelm Kôersner 1888, och Herman Hofbergs Genom Sveriges bygder 1872, som Dalarnas främsta utsikt och beskrivs redan i F. Arosenius Beskrifning öfver provinsen Dalarne 1863 som vitt omtalat för sin skönhet. Karl-Erik Forsslund ansåg skönheten överträffad bland annat av den från Plintsberg och Tällberg, och antog att berömmelsen främst berott på att resande tidigare sällan färdats den vägen.

Sör Bergsäng

Mantalslängden 1668 upptar 17 gårdar i Sör Bergsäng. Holstensons karta från samma år gör ingen åtskillnad mellan Sör och Norr Bergsäng, och redovisar tillsammans 22 gårdar. 1766 hade Sör Bergsäng 23 gårdar, som 1830 hade ökat till 35. I mitten av 1850-talet uppnår byn sitt maximum. På 1860-talet fick byn skola.

1929 fanns 35 gårdar i byn uppdelade på 3 bydelar: Västbyn, Knutsgårdarna och Hola.

Källor

• Andersson, Roland; Byar och Fäbodar i Leksands kommun - Kulturhistorisk analys, Falun, 1983

Noter

1. ^ [ ] Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
5. Andersson, Roland; Byar och Fäbodar i Leksands kommun - Kulturhistorisk analys, Falun, 1983
6. Med Dalälven från Källorna till havet, Del I, Bok IX; Karl-Erik Forsslund, 1922